- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 6. Romantiken /
591

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Inledning - Emigrantlitteraturen och romantiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INFLYTANDE ERAN ENGLAND 59 1
Frankrike, var England, trots det att de båda landen både
under revolutionstiden och under kejsardömet befunno sig i
krig med varandra. De författare, som inverkat mest, voro
Shakspere, Walter Scott och Byron samt även de engelska
skräckromanernas författare. Byron betydde nog mest genom
sin personlighet och sitt liv, som ju var ett romantiskt epos,
och av hans dikter fäste man sig alldeles avgjort mest vid
dem, i vilka man trodde sig möta denna personlighet d. v. s.
de poetiska berättelserna, särskilt Lara och The Corsair.
Denna “Byrontyp“ möter man också i talrika variationer
inom den franska romantiken, framför allt hos Musset.
Walter Scott inverkade naturligtvis genom sina historiska
romaner, som genast översattes till franska och som blevo
förebilder för de Vigny, Mérimée, Dumas, Victor Hugo. Den
känsla för det historiska, för tids- och lokalfärgen, som är
så karaktäristisk för den franska romantiken, återgår i mycket
till Walter Scott. Vad slutligen Shakspere beträffar hava vi
förut sett, att han visserligen ej var alldeles okänd under
1700-talet. Men hur föga man förstod honom, framgår bäst
av Ducis’ bearbetningar, och för de flesta låg nog det väsent-
liga hos Shakspere däri, att han kränkte de tre enheterna.
Det var endast det yttre av hans drama, man uppfattade.
Men 1827 kom den utmärkte engelske skådespelaren Kemble
till Paris med sin trupp och uppförde där Hamlet, Romeo
and Juliet, Othello och Merchant of Venise, och nu slog
Shakspere fullkomligt igenom. Samma år skrev Hugo sitt
märkliga företal till Cromwell, och det romantiska drama,
som uppstod, trodde man, såsom vi sedan skola se, vara en
ny form av Shaksperes.
Detta är i korthet redogörelsen för de impulser, som den
franska romantiken mottog från utlandet, och vi skola nu
mera i detalj studera dess utveckling. Vi vända oss då först
till mad. de Staël, ty det var hon, som först slog upp
portarna till Europa och som därför utan att själv egentligen
vara romantiker kom att inleda hela den romantiska rörelsen
i Frankrike. I viss mån spelar hon därför här samma roll,
som Herder spelat för Tyskland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:08:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/6/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free