Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Madame de Staëls biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSFLYKTEN 603
några vänner, som vågat besöka henne, straffades med lands-
förvisning. Det är ingen svårighet att förstå, att denna
simpla förföljelse skulle hos mad. de Staël framkalla ett
ursinnigt Napoleonshat, och från denna stund var hon hans
oförsonliga fiende.
Till sist beslöt hon att rymma. I början av 1812 drog
det hop sig till ett nytt stort europeiskt krig, mellan Frank-
rike och Ryssland. I maj lämnade Napoleon Paris för att
sätta sig i spetsen för den armé, som marscherade på Moskva,
och samma månad flydde mad. de Staël från Coppet. Flykten
var icke utan sina vanskligheter, men i juli hade hon räddat
sig över den ryska gränsen. Av kejsar Alexander mottogs
hon hart när såsom en allierad makt och råkade helt naturligt
i extas över den uppmärksamhet, som ägnades henne. Från
Petersburg begav hon sig över till Sverige, där hon råkade
sin gamle vän Bernadotte, som nu stigit till svensk kron-
prins, och hon kom ganska sannolikt såsom en halvt poli-
tisk emissarie för att förmå Bernadotte till en allians med
Ryssland mot Frankrike. Hon och Bernadotte hade för
övrigt en gemensam plan: Napoleon skulle störtas, men på
den lediga tronen skulle icke en Bourbon insättas, utan en
revolutionens son — Bernadotte. Denna plan fasthöll mad.
de Staël ganska länge, och för den verkade även hennes
vän Constant. I Stockholms förnäma och litterära värld
gjorde hon naturligtvis furore, ty där var man ju icke van
att se några europeiska storheter. Hennes uppehåll där blev
också relativt långvarigt, från september 1812 till maj 1813,
då hon fortsatte till England, som var resans egentliga mål,
ehuru hon måst taga den besvärliga omvägen över Ryss-
land och Sverige. Men i England skördade hon ej samma
framgångar som i Ryssland och Sverige, man hörde artigt
på henne, men man tog ingen hänsyn till hennes råd, och
hennes utfall mot bourbonerna väckte ganska stor anstöt.
Men då Ludvig XVIII återinsattes, fann sig mad. de Staël
i det oundvikliga, uppgav Bernadotte och tröstade sig med
den nya konstitution, som Frankrike fått. “Blott namnet
av konstitution — skriver Jakob de la Gardie, som vid denna
tid var tillsammans med henne i London — var för henne
tillräckligt att gilla allt, som skett, tillräckligt att försona
henne med vilken styrelse som helst. När härtill kommer,
att i denna i hennes ögon så förträffliga konstitution voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
