Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Sainte-Beuve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAUSERIES DU LUNDI 793
detta faktum och detta resultat finnes plats för en mängd
mera säregna och omedelbara orsaker och krafter, och när
man ej funnit dem, har man ingenting förklarat.“
Den metod, som historikern och litteraturhistorikern bör
använda, bör därför vara densamma, som en god natur-
vetenskapsman begagnar. Han bör begränsa sig till detalj-
undersökningar, till monografier. För Sainte-Beuve samman-
föll monografien i det närmaste med den litterära biografien.
Man bör, säger han, söka tränga in i den författare, man
skall behandla, se honom från olika sidor, söka att få honom
att leva, att röra sig och tala, såsom han i verkligheten
skulle hava gjort, följa hans själsrörelser och hans vardags-
vanor, med ett ord: söka få fram själva individualiteten.
Redan 1831 talade Sainte-Beuve om den njutning, han
erfor, då han fått tag i materialet till en stor författares
biografi, hans skrifter, hans brev, uppteckningar av samtal
med honom, anekdoter om hans vanor o. s. v. Om man
sedan — fortsätter han — under en fjorton dagar stänger
in sig med den döde, studerar honom, frågar honom, när
man behöver, märker man, huru bilden födes och huru den
får likhet, “analysen upphör, porträttet talar och lever, och
man har funnit en människa“.
Det första för Sainte-Beuve var således att samla ett så
rikhaltigt material som möjligt, och därvid visste han icke
på förhand, vartill det kunde vara nyttigt. Ty det kan
vara möjligt, att några smådrag t. ex. i Boileaus liv kasta
en blixtbelysning över hans karaktär samt medelbart också
över hans diktning. En biograf bör därför känna den bio-
graferades liv in i detalj och sedan välja ut de fakta, som
han finner vara av betydelse, han bör kunna visa upp,
huru den olika miljön inverkat på författare som t. ex. La
Rochefoucauld, La Bruyère, Boileau, och här, i konsten att
få fram individualiteten, är Sainte-Beuve överlägsen. Men
man har anmärkt, att han icke är lika lycklig, då det gäller
att belysa denna individualitet genom dess kontrastverkan
mot andra samtida. Denna brist, om den nu finnes, beror
dock helt visst därpå, att Sainte-Beuve i enlighet med sin
metod ej kände sig så förtrogen med dessa andra indivi-
dualiteter, att han kunde våga en jämförelse.
Sainte-Beuve är således ingen systembyggare, ej en för-
fattare, som ger de stora sammanfattande översikterna av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
