Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Sainte-Beuve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
792 CAUSERIES DU LUNDI
han avled nämligen 1869. Det är i dessa nu nämnda
arbeten, som man bör studera Sainte-Beuve.
Den världsåskådning, som ligger bakom hans Port-Royal
och hans Causeries, är, som sagt, en human skepticism,
som han vill utbreda till hela mänsklighetens gemensamma
tro, ty denna skepsis leder till fördragsamhet och humani-
tet, under det att en troende gärna har ett behov att, även
med våld, tvinga andra över till sitt åskådningssätt. Sainte-
Beuve har icke försvurit sig åt någon viss åsikt. Visser-
ligen har han förkärlek för tänkare av Montaignes och
Bayles läggning, men han hyser nästan lika stor sympati
för en religiös personlighet som Pascal, och hans förnämsta
arbete är en skildring av de olikartade gestalterna i Port-
Royal. Han söker sätta sig in i deras tankegång, skilja
dem från varandra, ställa dem i samband med tiden, och
ehuru själv icke jansenist, slutar han med att beundra dem.
Han vill förstå allt, även intoleransen, och han lyckas. Sin
skepsis riktar han även mot sig själv. Han fasthåller aldrig
en mening, därför att han själv en gång uttalat den, och
i senare uppsatser vänder han sig ofta mot åsikter, som
han tidigare förfäktat. Ty Sainte-Beuve har ett verkligt
patos för sanningen. Men såsom skeptiker har han en av-
gjord misstro till alla teorier. Historien lär oss, att ingen
teori kunnat bestå mer än några få år. Varför då upp-
ställa nya, som på förhand äro dödsdömda? Filosofien,
skrev han, har därför allt mindre och mindre tilltalat mig.
Jag har däri sett en ädel och nödvändig tankegymnastik,
som en kraftfull ungdom under en tid bör öva sig i. Men
sedan tre tusen år tillbaka har filosofien alltid fått börja
på nytt. Den har visserligen gjort sin nytta, den har för
oss uppkastat de eviga frågorna, men den har icke löst
dem, ej en gång fört oss närmare lösningen. På samma
sätt är det med historien. Icke heller där kunna några
allmänna lagar uppställas. Faktorerna äro där alltför
många. Historien är en konst, men icke en vetenskap.
Redan långt före Taines framträdande opponerar han mot
dennes teorier, och redan 1829 skrev han: “Mellan ett fak-
tum, som är så allmänt och så gemensamt för många som
marken och klimatet, och ett resultat, så komplicerat och
så olikartat som varieteten hos de arter och individer, som
leva på samma område och under samma klimat, mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
