Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Musset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 5 9
MUSSETS NOVELLEK
Ib
icke resa, och den
mitt hjärta, är den,
slutade således med
han under hela sitt
Vilken-
Men så
Och nu får han lösningen,
henne — “vad som gör oss
Men jag glömde vänskapen,
enda kvinna, för vilken jag
som vill dela det med dig.“
en hyllning till Mussets mor,
liv var varmt fästad. Mera
att Musset som filosof kommer bra nära le bourgeois gentil-
homme Voltaire, som han i Rolla så skarpt anfallit.
Samtidigt med att Musset skrev dessa större poem, började
han såsom novellförfattare. Enligt vad Paul de Musset
uppgiver skulle anledningen hava varit kronprinsens gifter-
mål. Den unge fursten hade varit Mussets skolkamrat, hade
fortsatt umgänget med skalden, och Musset tänkte sig det
unga hovet något i stil med Erans I:s och Margareta av
Navarras. Liksom detta illustrerats av Margaretas Hep-
taméron skulle Musset med sina noveller illustrera prins
Ferdinands. Under åren 1837 och 1838 skrev han också
en följd av dylika smärre berättelser. Någon novellförfattare
av Mérimées mått blev han dock aldrig; därtill var han,
liksom i sin roman, alltför subjektiv. Han hade ej heller
Constants skärpa i självanalysen. Men hans grace och hans
elegans förneka sig icke, och bäst är han naturligtvis, när
han kommer in på kvinnohjärtats psykologi. Det är denna
han behandlar i den första novellen, Emmeline, vars bak-
grund utgöres av hans eget förhållande till den vackra prin-
sessan Belgiojoso och hennes man, som var en av Mussets
umgängesvänner. I den nästa, Les deux maîtresses, har
han — säkerligen även här med en subjektiv bakgrund —
tagit upp det så omtyckta romantiska problemet: kan man
samtidigt älska två kvinnor. Hjälten är en dubbelmänniska
av Mussets eget kynne, å ena sidan en idealist, å den andra
en nöjets och njutningens slav, och av de båda kvinnorna,
som till det yttre äro varandra fullkomligt lika, representerar
den ena den ena sidan av hans väsen, den andra den andra.
Lösningen av problemet är tämligen överraskande: Nej —
utropar Valentin — “det är icke mellan två kvinnor jag
har att välja, men mellan två vägar, som jag samtidigt
velat följa och som icke kunna leda till samma mål; den
ena är dårskapen och nöjet, den andra kärleken,
dera bör jag välja? Vilken leder till lyckan?“
kommer hans mor in till honom.
Jag frågade — säger han till
lyckliga, kärleken ellei’ nöjet?
Jag skall
vill öppna
Konflikten
vid vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
