Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Musset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
858 l’espoie en dieu
smärta, men är mindre dyster, och det spöke, som här
uppenbarar sig för honom, är “La Solitude“ eller kanske
snarast melankolien. De båda sista nätterna äro mindre
betydande.
I det poetiska brevet till Lamartine kombinerar Müsset
erotiken med religionen — en kombination, som knappt kan
kallas tilltalande. Han har övergivits av sin älskarinna, och
smärtan häröver har riktat hans tankar på Gud och odöd-
ligheten :
Tu te sens le cœur pris d’un caprice de femme,
Et tu dis, qu’il se brise à force de souffrir.
Tu demandes à Dieu de soulager ton âme:
Ton âme est immortelle, et ton cœur va guérir.
Tes os dans le cercueil vont tomber en poussière,
Ta mémoire, ton nom, ta gloire vont périr,
Mais non pas ton amour, si ton amour t’est chère:
Ton âme est immortelle, et va s’en souvenir.
L’Espoir en Dieu innehåller Mussets filosofi — ej vidare
djup, men ganska karakteristisk för honom. Evigheten —
skriver han — förskräcker mig; utan fruktan och utan hopp
kan jag ej tänka därpå. Att såsom en hjord blott hava
ögonen fastade på marken och förneka allt annat — är det
att vara lycklig? Nej, det är att upphöra att vara män-
niska. Av de livsmöjligheter, som tett sig för honom, hade
han stötts tillbaka av den lära, som förkunnade, att kär-
leken var en synd, lyckan ett brott. Men för de tomma
nöjen, åt vilka han hängivit sig, hade han snart känt blott
avsmak. Så har han med filosofien sökt lösa livets gåta —
förgäves, ty människovetenskapen hade ej kunnat tolka den,
och efter fem tusen års tvivel hade man stannat vid satsen, att
himlen är tom och att allt slutar i ett intet — karakteristiskt
för Mussets filosofiska beläsenhet är, att han tror detta vara
Kants åsikt. Men så finner han till sist svaret. Bönen är
ett hoppets skri: vilja vi, att Gud skall svara oss, måste vi
vända oss till honom; om himlen är tom, så såra vi ingen;
om någon hör oss, skall han hava medlidande med oss.
Mussets “filosofi“ mynnar således ut i den ur religiös syn-
punkt mindre högstämda tanken, att det är praktiskt lämp-
ligt att vända sig till Gud; finnes han, kan det vara nyttigt,
finnes han icke, är ingen skada skedd — det kan icke nekas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
