Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens litteratur - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MONTI
innan vi märka någon återverkan från romantiken norr om
alperna och även då blott från vissa drag inom denna.
R,omantiken, både i Tyskland och England, vände sig
från början mot upplysningens kosmopolitism och ville vara
nationell; Goethe sökte i Götz framför allt att få fram en
tysk hjältegestalt, Walter Scott ville ge världen bilder av
det forna Skottland. I motsats mot den föregående tidens
fransk-klassiska ideal satte man ett nationellt och ville vända
tillbaka till tiden före klassiciteten. Tyskarna återgingo till
Hans Sachs, engelsmännen till Spenser och Shakspere, frans-
männen till Plejaden. För det tredje var romantiken, då
den först framträdde i Tyskland, under Sturm und Drang,
politiskt och socialt radikal. I alla dessa tre avseenden
funnos förberedelser i Italien. Alfieri, som vid århundradets
slut var Italiens mest betydande författare, var visserligen
upplysningsman, men i motsats till Voltaire var han en varm
patriot och ehuru aristokrat politiskt radikal. Slutligen hade
man i Italien nästan aldrig helt förlorat kontakten med
Dante, Petrarca och Boccaccio.
Italiens vid sekelskiftet jämte Alfieri mest betydande för-
fattare var Vincenzo Monti (1754 —1828), såsom person en
rent ovanligt stor lump, men onekligen en icke obetydlig
poetisk begåvning. 1778 kom han med kardinal Borghese
till Rom, där han snart gjorde sig bekant såsom en av de
elegantare poeterna i det senare 1700-talets stil. 1780 hade
man uppgrävt en Perikles-herm, som ansågs synnerligen
vacker och som fick sin plats i Pius VI:s museum. Monti skrev
då en dikt, som är lagd i munnen på Perikles, vilken prisar
sin lycka att åter hava funnit ett nytt Perikleiskt tidevarv,
skapat av den store Pius. Jag är — låter Monti Perikles
säga — blott en hednisk ande, en av Erebos’ skuggor, men
jag fruktar icke ljuset från din tron; också i det grekiska
Elysiums hedniska rike finnes det en upplyst ande, som är
värdig att vörda dig — som man ser en barockpoesi, något
i stil med den, som vi svenskar känna från Leopolds smicker-
dikter och som särskilt florerade i de romerska akademierna
och vittra sällskapen. Monti skrev vid denna tid även trage-
dier i den vanliga upplysningsstilen. Men 1793 författade
han en dikt Basvilliana, som är hållen i en annan stil. Jag
skall strax komma tillbaka till den, men vill här blott be-
röra anledningen. En delegerad från den franska revolutions-
874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
