Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens litteratur - Ugo Foscolo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERA STORIA 879
gående begravningar. I följd av dessa hade den av Foscolo
högt vördade skalden Parini, som dog i stor fattigdom,
myllats ned i den stora gemensamhetsgraven, och det var i
indignationen häröver, som Foscolo skrev sin dikt. Mot
samtidens brist på pietet ställer han upp det forna Hellas’
vördnad för graven. Hos grekerna dyrkade man de hädan-
gångnes minne, och graven var ett altare. De döde själva
hava väl ingen glädje av monumenten, men de efterlevande
få genom dem en illusion, som icke blott är dem kär, utan
ock sporrar dem till ädla handlingar. Själva dikten får
genom dessa synpunkter något helleniskt över sig. Carducci
kallar den “den enda lyriska dikt i upphöjd, pindarisk stil,
som Italien äger“, och han visar, huru i denna toner “från
predikan, från hymnen, från elegien, satiren, tragedien och
hjältedikten smälta samman i en enda härlig harmoni“.
Men det arbete, genom vilket Foscolo framför allt kan
räknas till romantiken, är hans Ultime lettere di Jacopo
Ortis, som utkom 1802. Denna upplaga, som Foscolo själv
erkände, var emellertid ej den första, ty redan 1799 hade
Vera storia di due amanti infelici utkommit. Om dess till-
komst berättar Foscolo följande. Redan i den tidigaste
ungdomen hade han, melankolisk och dyster, grubblat över
självmordets berättigande, och dessa betraktelser hade fått
en ökad näring, då en ung student i Padova, Jacopo Ortis,
berövat sig själv livet. Kort därefter hade Foscolo gripits
av en olycklig kärlek och då till föremålet skrivit några
brev, som man kan läsa i romanen. Han hade tänkt publi-
cera dem och de förut omtalade betraktelserna, när kriget
mot Österrike utbröt (1799), men då hade han avbrutit
tryckningen. När han sedan kom tillbaka till Bologna, fann
han emellertid, att den person, åt vilken han anförtrott sina
papper, givit ut hans början och låtit denna åtföljas av en
fortsättning, för vilken Foscolo stod alldeles främmande. För
att icke bära skammen av detta författarskap hade Foscolo
beslutat sig för att utgiva Ultime lettere.
Denna förklaring är nu icke fullt sann, men jag skall här
icke upptaga utrymmet med att redogöra för skillnaden
mellan de båda upplagorna; den första delen av Vera storia
är i varje fall väsentligen Foscolos verk, och som vi strax
skola se, är detta av en viss vikt för uppfattningen av ro-
manens originalitet. Själv uppgiver Foscolo, att han, först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
