Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens litteratur - Leopardi - Avslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AVSLUTNING 905
ställer icke upp sitt jag mot den övriga tillvaron, utan den
olycka, som trycker honom, trycker hela människosläktet.
Och undan denna olycka finnes det blott en enda räddning.
Det är döden, förintelsen av denna olyckstyngda tillvaro.
Men Leopardis ateism står vida fjärran från 1700-talets
materialism. Den är icke liksom denna torr och jordbunden,
utan erinrar snarare om Lucretius’ De rerum natura, är
fylld av dess oändlighetskänsla och av romantikens hela
högstämda poesi.
AVSLUTNING
Härmed har jag avslutat den romantiska rörelsens historia.
Denna rörelse återfinnes ock i Skandinavien och Ryssland.
Men av de nordiska författarna voro knappt några andra än
Tegnér och Oehlenschläger kända utomlands, och ingen av
dem fick där någon betydelse för den litterära utvecklingen.
Ryssland hade också åtminstone två betydande romantiker,
Puschkin och Ljermontoff, båda starkt påverkade av Byron,
men den ryska litteraturen blev i Västerlandet bekant, först
sedan den romantiska rörelsen där redan var över, och sin
stora insats i den allmäneuropeiska litteraturen kom Ryssland
att göra först med Turgenjeff, Dostojevski och Tolstoj, liksom
det skandinaviska litteraturområdet med Ibsen och Strindberg.
Med romantiken slutar enligt min mening för närvarande
en allmän litteraturhistoria. Möjligen kan någon annan skriva
en dylik även för 1800-talets senare del. Jag kan det i
varje fall icke. Ty för det första står man, såsom jag tror,
företeelserna för nära för att historiskt kunna bedöma dem.
Mycket, som nu synes stort och betydande, kommer säker-
ligen att om några årtionden sjunka i glömskans hav, och
måhända komma flera nu förbisedda författare och arbeten att
då visa sig hava haft en betydelse för den följande utveck-
lingen, som vi nu ej kunna ana. Historien behöver alltid ett
perspektiv, och det sakna vi ännu. För det andra finnas
ännu icke de nödiga förarbetena. Man behöver monografier
över de enskilda författarna och de olika diktarterna. Vad
de förra beträffar, har man väl en mängd utmärkta bio-
grafier, och den bristen är således mindre kännbar. Men även
här gäller detsamma, som nyss påpekades. För den historiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
