Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niskans ställning till det oförklarliga, det okända,
det »mystiska»; tron på gudomliga väsen och onda
makter (demoner). I enlighet därmed ingå som
element i den tidigaste religionen fruktan och hopp,
framför allt fruktan; fruktan för det övernaturliga,
för okända makter som bestämma över hennes liv,
och hopp om att kunna betvinga eller åtminstone
vinna dessa makter för sig.
På ett »högre» stadium blir religionen en »tröst»,
en längtan efter frälsning från jordelivets kval och
ångest. Gripen av världssmärta och socialt
missnöje uppstår hos människan en längtan efter
frigörelse och de förtvivlade blickarna spana
förhoppningsfullt efter en frälsare som alla längta efter och
alla vänta. Judendomen och sedan kristendomen
ha givit dem detta hopp men som ett löfte som kan
infrias först i ett kommande, överjordiskt liv.
Socialismen har varit och är ännu i dag för många
fattiga och förtryckta en sådan religion.
Religionen skulle sålunda upphöra att finnas till, när
människorna icke mer behärskas av ovissheten om sin
tillvaro; när det icke längre finns på jorden kval
och ångest, jämmer och elände, nöd och förtvivlan,
när med andra ord människorna icke längre finna
»tröst» i metafysikens värld utan finner sig fullt till
rätta i denna verklighetens värld som är vår.
Skräck och fruktan ha på människans tidigaste
stadium varit religionens upprinnelse; på hennes
mer utvecklade stadier det invärtes behovet av en
frälsning från livets »nöd och kval».
Så uppstod en kyrklig institution, kyrkan som
den organiserade religionen, vars materiella uttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
