Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kiska» realiseringsprojekt. I den meningen kan man
även tala om partiella revolutioner, blodiga eller
oblodiga. »Blodiga revolutioner äro», sade Bakunin,
»tack vare den mänskliga dumheten många
gånger nödvändiga, dock äro de alltid ett ont, ett
oerhört ont och en stor olycka icke blott i
betraktande av offret utan även med avseende på målets
renhet och fullkomlighet, i vars namn de äga rum».
Det ligger ju i denna Bakunins bekännelse en hög
moralisk anda som icke kan bestridas.
Klasskampen, som är A och O, begynnelsen och
ändan i marxismens taktik och propaganda till
övervinnandet av kapitalismens
orättfärdighetstill-stånd, ser man i allmänhet icke använd som term i
den anarkistiska litteraturen, ehuru det naturligtvis
existerar även för den en klasstrid, en den förorättade
massans kamp för sina mål och strävanden.
Tolstoys moralregel »stå icke det onda emot»
betraktas med rätta som en »slavmoral». Bruno Wille
ägnar denna Tolstoys teori en större
uppmärksamhet i sitt arbete om »det rena medlets filosofi».
Våldet synes Tolstoy som »ett orent medel», då
det blott bekämpar det ondas symptom, icke det
onda självt, ja än ytterligare förvärrar det onda. I
ett visst hänseende synes Tolstoys lära om våldets
negation Wille värdefull. Det är riktigt, säger
han, att man icke träffar det psykiska onda med
fysiska medel. Det är riktigt att våld alstrar
(mot)-våld utan ända. Det är riktigt att fientliga
människor stundom avväpnas och bättras med saktmod.
––- I ett annat hänseende avlägsnar sig Tolstoys
lära från förnuftighet och frihetlighet. Den mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
