Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Några slutsatser om Anarkismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
objektivitet“, eller: “Lagarna för Rättens utveckling
äro lagarna för det mänskliga förnuftets
utveckling“, eller: “Rätt och Moralitet äro identiska,
och skiljas ej annat än formellt“, åhöra vi dessa
klingande påståenden med lika litet vördnad som
Mefistofeles i Goethes Faust. Vi veta att de som
skrivit dessa fraser, som de tro vara mycket
grundliga, ha gjort en viss tankeansträngning för att
komma dit, och vi se i deras klingande fraser
försök till omedvetna generalisationer, som
förövrigt äro gjorda på helt och hållet otillräckliga
grunder, förmörkade av ord som hypnotisera
folk.
Fordom bemödade man sig att ge Rätten ett
gudomligt ursprung; senare sökte man ge den en
metafysisk grund; men denna dag kunna vi
studera rättsbegreppens ursprung och utveckling, på
samma sätt som man studerar cellvävnadens
utveckling eller biens sätt att göra honung. Och
genom att draga fördel av arbeten som gjorts av
den antropologiska skolan, göra vi vårt studium
över sällskapliga vanor och rättsbegrepp genom
att börja med den mest primitiva vilden, för att
följa deras utveckling i skilda tiders lagkodexer.
Då komma vi till redan nämnda slutsats. Alla
lagar ha ett dubbelt ursprung och det är just det
som skilja dem från sedvänjorna, det införda
bruket, som representera moralprinciperna i ett visst
samhälle vid en viss tid. Lagen bekräftar dessa
seder: den kristalliserar dem, men på samma gång
drar den fördel därav för att, vanligen under en
dold form, införa någon ny institution, i de
styrandes eller krigarnas intresse. T. ex. den införde
slaveriet, uppdelandet i kaster, familjefaderns,
prästens eller krigarens auktoritet; och lät
livegenskapen insmyga sig och senare slaveriet
under staten. På detta sätt har man alltid lyckats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
