Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Bud efter doktorn - 11. Avskedet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att genast ge mig så kallt vatten att dricka. Jag var nu mycket illa däran. Mina lungor voro starkt angripna, och jag kunde knappast draga andan. Troed skötte mig natt och dag med den ömmaste omsorg för att gottgöra sin försumlighet, och Sven såg mycket ofta till mig. Även husbonden kom och såg om mig. »Stackars Svarten, min vackra gosse», sade han, »du har räddat din matmors liv.» Detta gladde mig, ty jag fick höra, att doktorn sagt, att det hade varit slut med henne, om vi hade kommit senare. Sven sade till husbonden, att han aldrig sett en häst springa fortare och att det såg ut, som om hästen vetat, vad det gällde. Naturligtvis visste jag det, fast Sven inte trodde så — åtminstone visste jag så mycket, att Sven och jag måste skynda oss det fortaste vi kunde, och det för min matmors skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
