- Project Runeberg -  Vackra Svarten. Historien om en häst berättad av honom själv /
71

(1923) [MARC] Author: Anna Sewell Translator: Henning Wendell - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Avskedet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

började emellertid genast göra förberedelser för hushållets upplösning och avflyttning från Sverige. Det talades därom i stallet, ja, man talade nästan inte om annat.

Sven gick tyst och nedslagen vid sitt arbete, och Troed hördes mycket sällan vissla. Det var ett ständigt kommande och farande. Snäggan och jag hade mycket att göra. — De första, som flyttade, voro fröknarna med sin guvernant. De kommo för att säga oss farväl. Lille Lättfot omfamnade de
som en gammal vän, vilket han också var. Så fingo vi höra, vilka anordningar som gjorts för oss. Husbonden hade sålt Snäggan och mig till en vän och anförvant, greve Sjöhjelm på Eveholm i Södermanland. Han trodde, att vi där skulle få ett bra ställe. Lättfot hade han givit till kyrkoherden men
på det villkor, att han aldrig finge säljas, utan då han blivit för gammal att arbeta, skulle han skjutas. Troed staddes för att sköta honom och hjälpa till med varjehanda arbete i prästgården, så att nog tycktes Lättfot ha fått det bra. Sven hade blivit erbjuden flera goda platser, men han sade, att han ville vänta litet och se sig om.

Aftonen före avresan kom husbonden in i stallet för att göra några anordningar och giva oss den sista smekningen. Han var mycket ledsen; jag förstod det på tonen i hans röst. Jag tror, att vi hästar ofta nog uppfatta sådant bättre än flertalet människor.

»Nå», sade han till Sven, »har du ännu beslutit dig för att antaga någon av de platser, som du vet stå dig till buds på de väl förtjänta rekommendationer, som du fått av mig?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:14:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/assvarten/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free