Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urginea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6695
Urgi’nea—Urladdning.
6696
ras älsta kända stadier lyckats
framkon-struera. U:s söndersplittring i dialekter,
vilka så småningom utvecklade sig till
självständiga språk, måste ha börjat
betydligt före Kristi födelse.
Urgi’nea. Växtsläkte (fam. Lilia’ceæ),
vars flesta arter finnas i
Medelhavsländerna. Den viktigaste är U. mari’tima el.
Sci’lla mari’tima (S j ö 1 ö k) vars skarpa
löksaft innehåller en glykosid, s c i 11 a i’n,
som verkar likt digitalis. Lökarna
användas i stor utsträckning som råttgift.
Uri [o’ri]. Kanton i mell. Schweiz med
huvudsakligen tysktalande befolkning.
Huvudstad: A 11 d o r f.
U’ria. Se Grisslesläktet!
Uri’a. En av Davids krigare. Då David
förfört hans hustru Bat-Seba, sände han
ett brev till sin hövitsman Joab med
befallning att U. skulle ställas på en farlig
plats i striden. U. stupade och David
bestraffades av Nathan (2 Sam. 11 och 12
kap.). — U r i’e b r e v, brev, som
betyder olycka för överlämnaren.
Uri’m och Tummi’m (hebr.). Ett hos
israeliterna brukat orakel, antagligen två
stenar, som användes för att genom
lott-kastning utröna Guds vilja. (2 Moseb.
28: 30, 4 Moseb. 27: 21. 1 Sam. 14: 41!).
Url’n (lat. uri’na). Avsöndring fr.
njurarna, som uppsamlas i urinblåsan (jfr U
t-söndringsorgan!). Dess mängd
utgör i normala fall hos människan omkr.
1% 1. per dygn, ökas vid ymnigt
vatten-drickande, såsom till ex. vid sockersjuka,
och minskas vid stark svettning. Den
innehåller omkr. 4 o/o lösta ämnen, varav
omkr. hälften urinämne och resten koksalt,
kreatinin, urinsyra m. m. samt färgämnet
urobilin. U. har i regel svagt sur
reaktion men blir lätt alkalisk (t. ex. efter
intagande av alkaliska drycker) och blir då
snart grumlig av kalciumfosfat och
kal-ciumkarbonat. Många djurs u. innehåller
i st. f. urinämne hippursyra el. urinsyra.
Vid sockersjuka innehåller u. betydande
mängder druvsocker, vid äggvitesjuka
äggviteämnen av olika slag. För kroppen
främmande ämnen, som intagas t. ex. som
medicin, avsöndras ofta med u.
Urinblåsa. Blåsa för uppsamling av urin,
belägen i bäckenet bakom blygdbenet. I u.
utmynna urinledare, en från
vardera njuren. Den tömmes genom
urinröret, som är betydligt längre hos
mannen än hos kvinnan. Dess övre del
omges av muskler, som stå under
inflytande av nerver från nedre delen av
ryggmärgen.
Urinförgiftning. Se U r e m i!
Urinledare. Två rör, som gå från
njurarna till urinblåsan och mynna i sned
riktning i dennas botten.
Urinrör. Se Urinbiås ^!
Urinsyra. Purinderivat (t r i o x i p
u-rin), som förekommer i urin, i
giktknölar, guano m. m. Det upptäcktes 1776 av
Scbeele. Såväl u. som dess salter äro, med
undantag av litiumsaltet, svårlösliga i
vatten.
Urinämne el. k a r b a m i’d. Organiskt
ämne av sammansättningen H2 N CO N H2,
som förekommer i blod och urin. U. kan
bildas genom upphettning av
ammonium-cyanat, och var det första organiska ämne,
som man lyckades framställa ur
oorganiskt utgångsmaterial (Wöhler, 1828). Det
bildas vid sönderdelning av äggviteämnen
i djurkroppen. Syntetiskt framställt u.
användes som gödselmedel samt till
framställning av flera sömnmedel (veronal,
lu-minal, bromural m. fl.).
Urkalksten. Kristalliniskt kornig
kalksten, som bildats under jordens urtid.
Till u. hör bl. a. marmor.
Urkantonerna. De tre schweiz. kantoner
Schwyz, Uri och Unterwalden, vilka i
mitten av 1200-talet sammanslöto sig till ett
förbund, ur vilket det Schweiziska
edsförbundet omsider växte fram.
Urkund (tysk Urkunde). Bet. källskrift
i allm.; en av myndighet el. enskild person
utfärdad skrift till kännedom el.
bestyrkande av viss sak (t. ex. kungl. brev,
dom-stolsutslag, kontrakt, testamente).
Urladdning. Se Elektrisk
urladdning!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
