Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urticales ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6699
Urtica’les—Uruguay.
6700
Bl. hithörande släkten märkas Urti’ca och
Boehme’ria.
UrticaTes el. S c a’b r i dæ. Dikotyledon
växtserie (ordning) med regelbundna,
oftast enkönade, oansenliga blommor och
4—6 ståndare. Bladen äro oftast
sträv-håriga och försedda med stipler. Till U.
höra familjerna Ulma’ceæ, Mora’ceæ och
Urtica’ceæ.
Urtica’ria. Se Nässelfeber!
U’rtima. Bet. på annan tid än den i
lagen föreskrivna (1 a g t i m a); om
riksdag, ting o. d.
Uruguay [orogoa’j]. Flod i mell.
Syd-Amerika med källor i s. Brasilien, ej långt
från Atlanten, och utlopp i La Plata.
Längd: omkr. 1 580 km.
Uruguay [orogoa’j] (sp. Republica
Oriental del Uruguay). Republik i Syd-Amerika
med 187 000 kvkm, omkr. dubbelt så stor
som Götaland.
Kust. Utmed Atlantiska havet har U.
en av dyner och strandsjöar
karaktäriserad flackkust; däremot är kusten vid La
Plata på stora sträckor brant och klippig.
Allm. geografisk byggnad.
Största delen av U. ligger på en höjd av
200—400 m. ö. h., och landets högsta punkt,
Cerro Acegua nära den brasilianska
gränsen, når endast 621 m. ö. h. U. gör dock
i allm. ej intryck av enformig slätt; på
ett stort antal ställen höja sig nämligen
s. k. cucliillas (»knivar»), d. v. s. backar
med brant stigande ryggar, över det
omgivande lägre liggande landet. Viktigast
av dessa höjdstråk är Cuchilla Grande, som
bildar vattendelare mellan kustfloderna
och Rio Uruguays biflod Rio Negro,
landets största vattendrag.
Allm. geologisk byggnad,
växt- o c h djurvärld. Se
Syd-Amerika!
Klimatet är subtropiskt, och
temperaturerna växla mellan lägst omkr. 5° och
högst omkr. 40°. Liksom i Argentina
faller regnet i få men ytterst häftiga skurar.
Årsnederbörden är i Montevideo 980 mm.
Befolkning. U. har en mera
enhetlig befolkning än ngn annan sydamer, stat.
Indianbefolkningen är nämligen
fullstän
digt utrotad, och det finns mycket litet
indianskt blod i U:s nuv. folk, som är
av sp. och delvis av portug. härstamning.
Även nutidens immigranter äro så gott
som genomgående av romansk stam
(argentinare, italienare, spanjorer m. fl.) och
assimileras lätt. 1 903 000 inv. (1931).
Näringar. Mer än 80 % av U:s
område är trädlös pampa el. grässtäpp. I
enlighet härmed är boskapsskötseln
landets allt behärskande huvudnäring. År
1930 funnos 20.6 mill. får och 7.1 mill.
nötkreatur. Boskapsskötseln är framför allt
anlagd på köttproduktion; huvudmängden
av boskapen går till köttextrakt- och
konservfabrikerna samt till köttfryserierna.
Djur och djurprodukter utgöra 95 o/o av
U:s export, vilken år 1930 utgjordes av
186 mill. kg. kött och köttextrakt, 76 mill.
kg. ull och 35 mill. kg. hudar och fårskinn.
Åkerbruket tar endast 7% av U:s jord i
anspråk men är i tilltagande. Handelns
omfattning framgår därav, att år 1931
infördes varor för 82 mill. pesos och
utfördes varor för 77 mill. pesos. Sveriges
import fr. U. steg. s. å. till 1.3 mill. kr., dess
export till U. till 1.4 mill. kr. —
Myntenheten är 1 peso = 100 centesimos
= 3,87 sv. kr.
Samfärdsel. Järnvägarnas längd
uppgick 1927 till 2 740 km. Landsvägarna
ha en sammanlagd längd av omkr. 3 000
km. Flodtrafiken är högt utvecklad.
Religion. Ingen statskyrka finnes,
och fullkomlig religionsfrihet råder.
Praktiskt taget hela befolkningen tillhör den
rom.-katolska kyrkan.
Statsskick. Enl. författningen av
1830, ändrad senast 1921, utövas den
lagstiftande makten av ett parlament, best, av
senaten med 19 led. och representanternas
hus med 124 led. Senatorerna väljas för 6
år av ett valkollegium, vars medl. utses
direkt av folket, och representanterna
väljas för 3 år, varvid rösträtt tillkommer
alla män och kvinnor, som fyllt 18 år, och
som ej äro analfabeta. Den verkställande
makten utövas av en president, vald direkt
av folket för 4 år.
Politisk indelning. U. indelas
i 19 departement, vart och ett med eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
