Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urticales ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6701
Urumchi—Ut.
6702
förvaltningsråd (junta), egen
folkrepresentation och vidsträckt självstyrelse. —
Huvudstad: Montevideo. Av övriga
städer hade 1931 ingen över 30 000 inv.
Historisk översikt. Det land,
som utgör det nuv. U., upptäcktes 1512 av
den sp. upptäcktsresanden J. D. de Solis,
men landets verkliga besittningstagande
skedde först i början av 1600-talet gm
jesuitmissionerna. Under frihetskrigen i
början av 1800-talet var U. länge skådeplats
för strider mellan Brasilien och Argentina,
men genom Englands ingripande upphöjdes
den omstridda prov, till oberoende stat
1828 och konstituerades formligen 1830.
Den nya republiken skakades under hela
1800-talet av vilda och blodiga partistrider,
och först under 1900-talets första årtionde
inträdde lugn i landet. Sedan dess har U.
visat en regelbundnare och fredligare
politisk utveckling än någon annan
sydamerikansk stat (endast Venezuela kan i detta
avseende jämställas). Under världskriget
avbröt U. år 1917 de diplomatiska
förbindelserna med Tyskland, utan att det dock
kom till några krigshandlingar. Sedan
1920 tillhör landet N. F. President är
sedan år 1931 Gabriel Terra.
Urumchi el. U r u m t s i (eng. Tihwafu).
Huvudstad i Öst-Turkestan, delvis starkt
befäst. U. är en viktig knutpunkt för
handeln mellan Kina och Central-Asien.
Staden anlades ung. vid tiden för Kristi
födelse; på 1000-talet hade den 200 000 inv.
Nu är den vida mindre.
Uru’ndi. Område i Central-Afrika n. ö.
om Tanganjikasjön, förr hörande till
Tyska Öst-Afrika, numera ingående i det till
Belgiska Kongo hörande området
Ruanda-Urundi (se Buanda).
Uråsa. Socken i Kronobergs län (Konga
härad). 586 inv. (1932).
Urämi. Annan stavning av u r e m i.
U. S. A. Amer. förk. för United
States of America.
Usbe’ker el. o s b e k e r, ö s b e’g e r.
Turkisk folkstam, som bildar
huvudbefolkningen i sovjetrepubliken Usbekistan. De
äro muhammedaner och uppgå till omkr.
2 mill.
Usbekista’n el. U z b e k i s t a n (U
s-b e’k i s k a S. S. R.). Sovjetrepublik,
genom särskilda fördrag förbunden med S.
S. S. R., med 172 000 kvkm dubbelt så stor
som Svealand. U. omfattar större delen av
de gamla områdena Buchara och Chiva och
bildades 1924 av de 1921, resp. 1920
upprättade sovjetrepublikerna Buchara
och Choresm. En del av U:s område
ligger som enklav mell. Turkmenistan och
Kasakstan. Befolkningen består av
usbe-ker, turkmener, sarter m. fl. 4 685 000 inv.
(1931). Huvudstad: Tasjkent.
Usedom [o’sedåm], ö i s. Östersjön,
hörande till prov. Pommern i Preussen, ngt
mer än dubbelt så stor som Värmdön. U.
var sv. besittning 1630—1720. Huvudort:
Swinemünde.
U’snea. Lavsläkte med en vanlig sv. art,
U. barba’ta (Skägglav), som har grå,
skägglik, tovig bål, hängande särskilt från
grangrenar.
U. S. S. R. Se Ukrajna!
U. S. Steel Corp. Förk. för United
States Steel Corporation (se
d. o.!).
Ussu’ri. Biflod till Amur, med källor på
bergskedjan Siehota-Alin, bildande gräns
mellan Sibiriska Kustprovinsen och
Mand-sjuriet. — Ussur i-o mrådet,
sydligaste delen av Sibiriska Kustprovinsen,
mellan Ussuri och havet.
Ustaelven. Flod i s. Norge, en av
käll-floderna till Hallingdalselven.
Usti’. Tjeck, namn för A u s s i g.
Ustica [o’stica]. It. ö i Tyrrhenska havet
n. om Sicilien med märkliga
grottbild-ningar.
Usurpatio’n (lat. usurpa’tio). Bet. olaga
hävd, orättvist tillskansande av ngt. ■—
U s u r p a’t o r, inkräktare, orättmätig
innehavare. — U s u r p e’r a, rättsstridigt
tillägna sig.
Ut. Amer. förk. för Utah.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
