Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ådals-Liden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ählinska skolan—Åkerhielm.
7111
för Alla. A. äges sedan 1930 av bokförlaget
Albert Bonnier.
Ählinska skolan. En av vårt lands
största flickskolor, grundad 1847 av fröken
Karin Åhlin (f. 1830, d. 1899), som
förestod den till sin död och efterträddes av
brorsdottern Hedda Åhlin (f. 1866, d. 1920).
Ä. s. består numera av småskola, 8-klassig
elementarskola och gymnasium (med
dimis-sionsrätt sedan 1895).
Åhlström, Olof, f. 1756, d. 1835.
Tonsättare, ämbetsman och organist,
1700-talets främste viskompositör (Goda gosse,
glaset töm; Sörj ej den gryende dagen
förut o. a.). Förutom visor har Å. skrivit
scenmusik, kammarmusik, kyrkomusik m.
m. 1789—1834 utgav han den för sin tid
betydelsefulla tidskriften Musikaliskt
Tidsfördriv, 1790—1823 Skaldestycken
satta i musik, varjämte han redigerade den
första sv. folkdanssamlingen, Traditioner
af svenska folkdanser (1814), samt
upptecknade och harmoniserade de melodier
Bellman valt till Fredmans epistlar och
sånger. Led. av Mus. ak.
Åhrén, Uno, f. 1897. Arkitekt, en av
de främsta sv. representanterna för
funk-tionalismen, l:e stadsingenjör i Göteborg
sedan 1932.
Åhus. 1. Socken i Kristianstads län
(Vil-lands härad). 2 608 inv. (1932). 2. Köping
i Å. 1, uthamn till Kristianstad. 2 009 inv.
(1932).
Ä. J. Förk. för Å m m e b e r g s
järnväg.
Åkarp. Municipalsamhälle i Malmöhus
län (Tottarps och Burlövs socknar). 1 339
inv. (1932).
Äkarpslagen. Ett 1899 gjort tillägg till
15 kap. 22 § strafflagen, genom vilket
försök att tvinga någon till deltagande i ar
betsinställelse el. hindra någon att
övertaga erbjudet arbete straffbelädes lika
högt som fullbordat sådant brott. Ä.
mildrades år 1914 såtillvida, att högsta
straffet för försök gjordes lägre än för
fullbordat brott. Se Pehrsson, Pehr!
Åker. 1. Skeppslag i Stockholms län. 2.
Härad i Södermanlands län. 3. Socken i
7112
Södermanlands län (Åkers härad). 2 485
inv. (1932). 4. Socken i Jönköpings län
(Östbo härad). 1 440 inv. (1932).
Åkerberg. I. Carl Erik Emanuel
Å., f. 1860. Tonsättare. Led. av Mus. ak.
II. Olof Harald A., f. 1883.
Social-dem. politiker och tidningsman, red. för
»Örebro-Kuriren» sedan 1913, led. av F. K.
sedan 1925.
Åkerbinda. Sv. namn på Poly’gonum
convo’lvulus.
Åkerblad, Johan David, f. 1763, d.
1819. Berömd orientalist, som särskilt
inom egyptologien vunnit stor
namnkunnighet. Å:s skrift Lettre sur 1’inscription
égyptienne de Rosette (1802), är det första
betydande försöket till hieroglyfskriftens
tolkning. Ä. var även framstående som
semitisk språkforskare och åtnjöt stort
anseende inom europ. vetenskapliga kretsar.
Större delen av sitt liv vistades A. utom
Sverige. Led. av Vitt., hist. o. ant. ak.
J f r C h a m p o 1 1 i o n !
Åkerblom. 1. Axel Ä., f. 1864. Lektor,
översättare av särskilt fornnordiska
diktverk, bl. a. en förtjänstfull tolkning av
Den äldre Eddan (I—II, 1920—22). 2. F
i-1 i p Å., f. 1869. Den förres broder,
meteor olog och fysiker, sedan 1909 professor
i Uppsala. Led. av Vet. ak.
Åkerbo. 1. Härad i Östergötlands län.
2. Härad i Kalmar län. 3. Härad i
Västmanlands län.
Åkerbrukskolonien Hall. Se Hall!
Åkerby. Socken i Uppsala län (Bälinge
härad). 307 inv. (1932).
Åkerbär. Sv. namn på Ru’bus a’rcticus.
Äkerfibbla. Sv. namn på Hypochæ’ris
gla’bra.
Äkerfräken. Sv. namn på Equise’tum
arve’nse.
Åkergyllen. Sv. namn på Ery’simum
cheirantho’ides.
Åkerhielm. Sv. adelsätter, en gren
adlad 1679 och friherrlig 1731. 1. Samuel
Å. d. y., f. 1684, d. 1768. Statsman. A.
tillhörde frihetstidens främsta statsmän,
blev som en av hattpartiets ledare riksråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
