- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / XIII. Tyskland-Ö. Ä. /
7113-7114

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerhöna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7113

Åkerhöna—Åkertistel.

7114

1739 men skilde sig redan under det illa
planlagda och olyckliga kriget mot
Ryssland 1740—1741 från partiet, till vars
mest energiska motståndare han alltsedan
dess hörde. A. var en av tidens klaraste
politiska tänkare med grundliga insikter
på flera områden men var föga noggrann
beträffande medlen. 2. Johan Gustaf
N i 1 s S. A., f. 1833, d. 1900. Statsman. A.,
som särskilt var sakkunnig inom
ekonomisk politik, var 1874—75 finansminister
och 1889—91 utrikes-statsminister. Han
tillhörde det tullskyddsvänliga partiet
och intresserade sig verksamt för
förbättringar inom försvarsverket. 3. Anna
(Annie) Vilhelmina E. A., f. Q u
i-d i n g, f. 1869. Förf, av romaner med
konservativ och antidemokratisk tendens,
samt ungdomsböcker och
levnadsteckningar, bl. a. Fru Fanny (1904), Norrbys på
Borregård (1919), Alla tanters flicka
(1924) och Tiberius (1929).

Åkerhöna. Se Ljungpiparel

Äkerklint. Sv. namn på Agroste’mma
githa’go.

Åkerkål. Sv. namn på Bra’ssica olera’cea.

Åkerlund, Erik Natanael, f. 1877.
Bokförläggare och industriman. A.
grundade 1906 Åhlén & Åkerlunds förlag i
Göteborg, som 1914 flyttades till Stockholm.
Detta ägdes 1921—29 av A. ensam och
såldes sistnämnda år till Bonniers. Året
därpå blev Å. huvudintressent i a. b. Lito &
Kartong i Malmö och a. b. Åkerlund &
Rausing i Stockholm, samt inträdde samma
år som verkst. dir. i
Stockholms-Tidning-en. Sedan 1932 är A. även huvudintressent
i Aftonbladet. Å. är känd sportsman, särsk.
seglare och curlingspelare.

Åkerlund & Rausing, a. b. Bolag i
Stockholm, bildat 1930, aktiekapital 2,05 mill.
kr., varvid dir. Erik Åkerlund, som då
sålt Åhlén & Åkerlunds förlag till Albert
Bonnier, inträdde i den av A. R. Rausing
uppbyggda litografiska industrikoncernen,
som grupperade sig kring a. b. Lito &
Kartong i Malmö. Det sistnämnda bolaget
fick därefter namnet a. b. Rausings Lito
och äges av A. Dess aktiekapital är 0,8
mill. kr.

236 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.

Åkerlunds bomullsspinneri a. b. Bolag i
Borås, grundat 1898, egna medel 4.3 mill.
kr. Å. äger en större minoritetspost aktier
i Sveriges förenade trikåfabriker.

Åkerman. I. Assar Emanuel Å., f.
1860. Ämbetsman, socialdemokratisk
politiker, häradshövding 1900, justitieminister
1920 och 1921—23, led. av A. K. 1909—14,
F. K. sedan 1919. II. Jules Heribert
A., f. 1861. Läkare, 1908—26 professor i
kirurgi vid Karolinska institutet i
Stockholm, 1916—26 över kirurg vid
Serafimer-lasarettet. III. Gustaf Rikard
Joachim A., f. 1868. Generallöjtnant,
politiker, chef för Västmanlands reg. 1914—19,
krigsminister 1917, borgarråd i Stockholm
1920—28, sedan 1928 ordf, i
Rikskommis-sionen för den ekonomiska
försvarsbered-skapen, konservativ led. av A. K. 1914—17.
IV. 1. Johan Gustav Å., f. 1888. Prof,
i nationalekonomi och sociologi vid
Göteborgs högskola sedan 1931. 2. Johan
Henrik A., f. 1896. Den förres broder,
nationalekonom, docent i Lund sedan 1932.

Åkerrättika. Sv. namn på Ra’phanus
raphani’strum.

Åkersenap. Sv. namn på Sina’pis
ar-ve’nsis.

Åkers kanal. Kanal i s. ö. Uppland,
förbindande Garnsviken med Trälhavet, omkr.
11 km. lång, anlagd 1825.

Åkers krutbruk. Krutfabrik i
Södermanlands län (Åkers socken), anlagd under
Gustav Vasas tid. Den äges sedan 1889 av
sv. staten. Tillverkningsvärde omkr. 1 mill.
kr. årligen.

Åkers styckebruk. Fabriksanläggning i
Södermanlands län (Åkers socken) med
betydande tillverkning av projektiler,
plogar, rördelar m. m. Fr. brukets anläggning
i början av 1600-talet till 1866 bedrevs
mycket omfattande kanontillverkning
(styckekanon). Företaget gick i konkurs
år 1932 och övertogs av
Sörmlandsban-ken. Driften är f. n. i det närmaste
nedlagd.

Åkertistel. Sv. namn på Ci’rsium
ar-ve’nse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:47:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/13/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free