Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Duncan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1613
Dunst—Durand.
1614
n a, vilkas huvudman var Tomas från
Aquino och som voro intellektualister och
determinister, hävdade den fria viljan ss.
det väsentliga i människans personlighet.
Enl. D. S. var Guds fria viljas val
avgörande för vad som skulle vara gott och ont.
Dunst. 1. Den finaste sorten av
fågel-hagel. 2. Term inom kvarnindustrien, bet.
förmalningsprodukt av en kornstorlek
liggande mellan grynens och mjölets. 3. I
allm. bet. urspr. detsamma som damm,
numera lukt, ånga, dimma.
Du’o (it. av lat. du’o = två). Detsamma
som duett.
Duodecima [-de’tjima] (italienska). Bet.
egentl. tolfte. Musikterm för 12:te tonens
intervall, t. ex. c—gi.
Duodecima’lsystem. Se
Decimalsystem!
Duode’num (lat. duo’decim = tolv). Se
Tolvfingertarmen!
Duode’s (lat. duo’decim = tolv). Ett
bokformat, som fås, då ett ark vikes i tre
delar på höjden och fyra delar på
bredden, så att man får 12 blad. Jfr Ark!
Duovi’r. Detsamma som d u u m v i r.
Dupe’ra (fransk, dupe = narr). Bet. lura,
bedraga, narra.
Du’plex. Se Simplex!
Duplice’ra (lat. du’plex = dubbel). Bet.
fördubbla, göra ngt många gånger. —
D u p 1 i’k. 1. Ett av vederbörande konstnär
själv utfört andra ex. av målning el.
skulpturverk. 2. Den andra av en svarandes till
hovrätt ingivna skrifter i vademål. Jfr
Exception, Libell, Replik! —
D u p 1 i k a’t, dubblett av ngt, t. ex. en
avskrift.
Duplika’tor (lat. du’plex — dubbel). 1.
Ett slags numera sällan använd
galvano-meter (jfr Multiplikator!) 2.
Apparat för mångfaldigande av skrift,
kopieringsapparat.
Du Pont, de Nemours & Co., E. I.
[dy-på’n danomo’r—]. U. S. A:s största
koncern inom den kemiska industrien, vilken
även har stora intressen i General
Motors Corp. och i konstsilkeindustrien.
Bolagets kapital (aktier och debentures)
uppgick 1930 till 321 mill. doll. och dess
tillgångar till 618 mill. doll.
Dupré [dy-], J u 1 e s, f. 1811, d. 1889.
Fransk landskapsmålare, betydande som
tolkare av naturens stämningsvärden. Han
är företrädd bl. a. på Nationalmuseum i
Stockholm.
Du Puy [dy pyi’], Jean Baptiste
É d o u a r d, f. omkr. 1771, d. 1822.
Schweiz.-sv. tonsättare och operasångare,
verksam i Stockholm som konsertmästare,
hovkapellmästare och operasångare 1793—
99, 1811—22 och i Köpenhamn 1799—1809.
Led. av Mus. ak.
Dur (lat. du’rus = hård). Bet. sedan
1600-talet det av den nyare musikens två
tonsläkten (dur och moll), som omfattar
tonarter vilkas tonika(tre)klang el. tonika
består av en stor ters och en ren
kvint uppåt räknat, t. ex. c, e, g. Jfr M o 11,
Klang, Treklang, Tonika,
Tonart!
Du’ra lex sed lex (lat.). Bet. sträng lag,
men dock lag.
Du’ralumi’nium (lat. du’rus = hård och
aluminium). Aluminium, försatt med
koppar (3—6 procent), mangan (0,5—1 proc.),
magnesium samt ev. silicium och beryllium
(mindre än 1 proc.). D. överträffar vida
aluminium i hållfasthet och kemisk
motståndskraft, men är föga tyngre och har
därför stor användning särskilt inom
flyg-maskinstekniken.
Du’ra ma’ter (lat.). Bet. den hårda
modern. Namn på den hårda hjärnhinnan,
som bekläder hjässhålans insida. Jfr Pia
m a t e r!
Durance [dyra’ns]. Biflod till Rhöne i s.
Frankrike, med källor i Väst-Alperna och
med stora kraftstationer. Längd: omkr.
380 km.
Durand [dyra’n], A u g u s t e, f. 1830, d.
1909. Fransk kompositör, grundare av
musikförlaget Durand & fils, Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
