Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Durandal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1615
Durandal—Du’se.
1616
Durandal [dyranda’11]. Franskt namn
för Dyrenda 1.
Dura’ngo. 1. Stat i n. Mexico. 2. Stad i
D. 1. 39 000 inv. (1925).
Durant [dju’ront]. Amer. automobil,
som tillverkas av Durant Motors Inc.,
New York.
Durazzo [dura’tso] (it.) el. D r a c z
[dratsj] (serb.). Stad i v. Albanien vid
Adriatiska havet, hamnstad för mell.
Albanien, med väg till Tirana. D., som
tidtals varit landets huvudstad, var under
världskriget skådeplats för hårda strider.
Omkr. 5 000 inv.
Durban [debn] el. Port Natal [påt
netsedl]. Hamnstad i Sydafrikanska
Unionen (prov. Natal) vid Indiska havet, med
stor valfångst och stor export av kol, ull,
hudar, majs och socker. 146 000 inv. (1921),
varav 57 000 vita.
Durba’r [eng. uttal de’ba] (pers.-ind.
dar-bar). Bet. egentl. audienssal hos en ind.
furste, sedan även furstens sammanträden med
sina rådgivare. D. är likaså namn för de
rådplägningar som vicekonungen och
generalguvernörerna hålla med de inhemska
statscheferna.
Durchla’ucht (tyslc.). Bet. egentl.
genom-skinlighet, klarhet. Ers Höghet, tysk titel
på furstar.
Dure’s el. Dur e’s s i. Albanskt namn
på Durazzo.
Durham [da’rrem]. 1. Grevsk. i n.
England. 2. Stad i D. 1 med en berömd
medeltida domkyrka, ett slott i romansk stil
och ett universitet. 18 000 inv. (1921). 3.
Stad i U. S. A. (Nord-Carolina) n. v. om
Raleigh med bet. tobaksindustri och ett
universitet (Duke university). 52 000 inv.
(1930).
Du Rietz [dy’rje], Gustaf Einar, f.
1895. Botanist, växtsociolog, docent vid
Uppsala universitet sedan 1921.
Du’rio zibethi’nus. Ett till fam.
Bomba-ca’ceoe hörande tropiskt fruktträd, som
odlas i s. och s. ö. Asien. De stora
taggiga frukterna, durio el. duri o’n e r,
äro mycket välsmakande men ha en
oangenäm lukt.
Duriron [dera’jren] (eng. av lat. du’rus
= hård och eng. iron = järn). Ett mot
syror motståndskraftigt material, använt
till elektroder m. m., bestående av järn och
silicium samt smärre mängder andra
ämnen. Jfr Kiseljärn!
Durk (holk). 1. Förvaringsrum å ett
fartyg el. golvet närmast båtbottnen. 2. I
timrade hus den liggande timmerstocken
mellan husknuten och fönstret el.
mellan två fönster.
Durka (tysk, durchgehen, egentl. — gå
igenom). Bet. skena (om hästar). —
Durkdriven, hemmastadd, »fullfjädrad».
Durkheim [dyrkä’n], E m i 1 e, f. 1858, d.
1917. Fransk sociolog, grundare av en
inflytelserik skola.
Du’rlach. Fabriksstad i Tyskland i n.
Baden (maskinindustri). 18 000 inv. (1925).
Du’rra el. k a f f e r h i r s. Se A n d
ropo g o n!
Durskala. Den diatoniska skala för
vilken det halva tonsteget mellan tredje och
fjärde tonen är karakteristiskt. I den
vanliga durskalan finnes även ett
halv-tonsteg mellan sjunde och åttonde tonen,
t. ex. c d é~f g a h ck Jfr D i a t o n i s k
skala, Skala!
Durtonart. Den tonartskategori där den
för tonarten avgörande klangen
(tonika-(tre) klangen el. tonikan) är en dur (tre)
-klang, t. ex. c, e, g. Jfr Dur, Tonart,
Tonika!
E. DUSE. Fotografi.
Durtreklang. Se
Dur!
Du’se, E 1 e o n
o-r a, f. 1859, d. 1924.
It. skådespelerska,
en av Europas
ryktbaraste tolkare av
tragiska
kvinnoroller. Hon har
gästspelat i Stockholm
1895 och 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
