Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitetsmängd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1721
Elektricitetsmängd—Elektricitetsverk.
1722
ELEKTRICITETSMASKIN. Influensmaskin,
konstruerad av W. Holtz 1867.
elektrisk laddnings mångfaldigande genom
influens. Jfr Elektriska
maskiner, G u e r i c k e, Holtz!
Elektricitetsmängd. Elektrisk laddning,
oberoende av om den är positiv 1. negativ.
Den mätes i det absoluta måttsystemet
dels med elektrostatiska enheter
(E. S. E.), dels med
elektromagnetiska enheter (E. M. E.). Den vanliga
praktiska enheten ärl coulomb = 3.109
(d. v. s. 3 000 000 000) E. S. E. = 0 1
E. M. E. Jfr Elektriska enheter!
Elektricitetsmätare. Apparat för
uppmätning av elektricitetsmängd 1. elektrisk
energi. För uppmätning av små
elektrici-tetsmängder användas elektrometrar
och ballistiska galvanometrar,
för uppmätning av större
elektricitets-mängder (s. k. s t r ö m m ä n g d)
användas coulometrar (kallas äv. v o 1
tame t r a r). För uppmätn. av elektr.
energi (t. ex. vid belysning) användas
wattmetrar av olika konstruktioner. De
vanligaste bestå av en liten elektrisk motor,
som av strömmen bringas i rotation och
vars hastighet växer med
energiutvecklingen. Rotationen överföres till en visare,
som anger energiförbrukningen, vanl.
uttryckt i kilowattimmar.
Elektricitetsverk. Anläggning för
alst
ring el. distribuering av elektrisk energi.
Vid distribueringen tillämpar man två
system: tvålinjesystemet och
trelinjesystemet. Vid det förra utgå från e. två
huvudledningar, av vilka den ena, p 1 u s 1
ed-ii i n g e n, leder den elektriska
strömmen från e., och den andra,
minusledningen, till e. (Vid växelström växlar
strömriktningen oupphörligt i båda
ledningarna). Mellan dessa huvudledningar äro
särskilda s. k. servisledningar till
de olika konsumenterna parallellt
inkopplade. Vid trelinjesystemet ha två
elektriska generatorer (el. två grupper av sådana)
en gemensam huvudledning, no 1
I-ledningen, vilken utgör plusledning för
den ena generatorn (resp, gruppen) och
mi-nusledning för den andra. Dessutom ha de
ytterligare var sin huvudledning, av vilka
en utgör plusledning för den ena
generatorn och den andra minusledning för den
andra generatorn. Om man då lagar, att
förbrukningen av elektrisk energi blir ung.
lika stor för båda generatorerna, så
behöver i noll-ledningen endast flyta
obetydligt med ström, nämligen så mycket som
svarar mot skillnaden mellan
energiförbrukningen från de båda generatorerna,
och den kan därför göras betydligt
tunnare och billigare än de övriga
ledningarna. För samma förbrukning behöves det
därför betydligt mindre ledningstråd vid
trelinjesystemet än vid tvålinjesystemet.
Potentialskillnaden mellan
huvudledningarna söker man hålla så konstant som
möjligt, vanl. vid 220 eller 110 volt. För
att uppnå detta bruka generatorerna vara
förbundna med ett ackumulatorbatteri, som
upptar det överskott av elektrisk energi,
som uppstår vid de tider på dygnet, då
förbrukningen av ström är ringa, och vid
behov åter avger detsamma.
Sveriges största elektricitetsverk i
fråga om distribution av självproducerad
energi äro Statens vattenfallsverk med 432 000
kilowatt utgående effekt (1928) samt
Stockholms stads e. (106 000 kw), Stora
Kopparbergs Bergslags a.-b. (57 600),
Uddeholms a.-b. (46 100), Skellefteå Stads e.
(25 000), Kraftaktiebolaget Gullspång—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
