- Project Runeberg -  Den stulna bacillen och andra berättelser /
52

(1911) [MARC] Author: H. G. Wells
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harringays frestelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Därpå öppnades åter de röda ögonen, med ett ljud som
av ett par läppar som skiljas, och ansiktet smålog. »Detta
var förhastat av eder», sade porträttet.

Harringay uppger, att, nu då det värsta inträffat,
återkom han besinning. Han hade en tröstande övertygelse,
att djävlar voro resonabla varelser.

»Varför skall ni röra er på detta vis», sade han, »och göra
miner, hånle och vinda med ögonen, medan jag målar er?»

»Det gör jag ej», sade porträttet.

»Det gör ni», sade Harringay.

»Det är ni själv», sade porträttet.

»Det är icke jag», sade Harringay.

»Det är ni», sade tavlan. »Nej, kom inte hit med mera
färg nu igen, emedan det är sant. Ni har försökt att
trycka ett uttryck på mitt ansikte hela morgonen. Ni har
verligen intet begrepp om vad er tavla borde vara lik.»

»Det har jag», sade Harringay.

»Det har ni icke», sade tavlan. »Det har ni aldrig
angående era tavlor. Ni börjar alltid ert arbete med den
mest svävande föreställning om den uppgift, som ligger
för er; det skall bli vackert — därom är ni övertygad —
och kanske andaktsfullt eller tragiskt; men därutöver är
det helt och hållet experiment eller en tillfällighet. Min
kära gosse! Du tror väl aldrig, att du kan måla en tavla
alldeles lik denna?»

Nu måste man komma ihåg, att för vad som nu följer,
ligga endast Harringays ord till grund.

»Jag skall måla en tavla, precis som jag själv vill»,
sade Harringay lugnt.

Detta tycktes något förbrylla tavlan.

»Ni kan ej måla en tavla utan ingivelse», anmärkte han.

»Men jag hade inspiration — vid denna.»

»... Inspiration», hånade den obehagliga figuren; »ett
infall rätt och slätt, som kommer för er, emedan ni ser
en positivspelare blicka upp mot ett fönster. ’Förväntan’,
kan tänka! Ni satte er till att måla, för den händelse det
skulle kunna bli något med det — det är vad ni gjorde.
Och när jag märkte det, så kom jag hit. Jag önskar att
få tala med er.»

»Konsten är hos er ett tarvligt hantverk», sade tavlan.
»Ni fuskare! Jag vet ej, vadan det kommer sig, men ni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:18:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bacill/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free