Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diamantmakaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Daubrées undersökningar vid laboratoriet för krut och
salpeter i Paris. Han lätt dynamit explodera i en tätt
tillskruvad stålcylinder, som var för stark för att sprängas
sönder, och jag fann, att han kunde sönderkrossa berg
till en massa, icke olik det lager, i vilket man funnit
diamanterna i Syd-Afrika. Det var en fruktansvärd
ansträngning för mina tillgångar, men jag skaffade mig en
stålcylinder efter hans förebild. Jag lade in alla tillbehör
och explosiva ämnen, tände en eld i min ugn, lade in
alltsamman däri och gick ut för att promenera.»
Jag kunde ej hjälpa, att jag skrattade åt honom.
»Tänkte ni ej på, att det kunde ha sprängt huset i
luften? Bodde det andra människor på stället?»
»Det skedde i vetenskapens intresse», sade han
avgörande. »Där bodde en grönsaksmånglarefamilj på nedra
botten, en författare av tiggarbrev bredvid mitt rum och
två blomsterflickor en trappa högre upp. Jag var måhända
litet tanklös. Men det är möjligt, att några av dem voro ute.
»Då jag kom hem, låg alltsammans som jag lämnade
det bland de vitglödgade kolen. De explosiva ämnena
hade icke sprängt cylindern. Och nu hade jag ett problem
framför mig. Ni vet, att tiden är en viktig faktor vid
kristalliseringen. Om man påskyndar förloppet, bliva
kristallerna små, det är blott vid långvarig orörlighet, som
de uppnå betydande storlek. Jag beslöt att låta denna
apparat glöda under två år, i det jag så småningom skulle
låta temperaturen avtaga. Och nu var jag alldeles utan
pengar, och till att underhålla en stor eld, hyran för
rummet och tillfredsställa min egen hunger hade jag
knappast en enda penny.
»Jag kan knappast omtala alla de utvägar, som jag
försökt, medan jag gjorde diamanterna. Jag har sålt
tidningar, hållit hästar, öppnat vagnsdörrar. Under några
veckor skrev jag utanskrift på brev. Jag hade
anställning som biträde åt en man, som var ägare till en
skottkärra och jag brukade ropa ut varorna på ena sidan av
gatan, medan han ropade på den andra. En gång hade
jag under en hel vecka intet arbete, och då tiggde jag.
En sådan vecka detta var! En dag höll elden på att
slockna, och jag hade icke ätit något på hela dagen, då en ung
sprätt, som var ute och gick med sin flicka gav mig sex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
