Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inbrottet vid Hammerpond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inkognito och efter noggrant övervägande av alla
enskildheter i sitt företag, valde han rollen av en
landskapsmålare och det anspråkslösa tillnamnet Smith. Han for
dit före sin medhjälpare, vilken — enligt uppgörelse —
skulle förena sig med honom först den sista
eftermiddagen av hans vistelse vid Hammerpond. Nu händer det
sig, att byn Hammerpond kanske är en av de vackraste
platser i Sussex, många halmtäckta stugor stå ännu kvar,
och stenkyrkan, som sträcker sin höga spira över
sandåsen, är en av de vackraste och senast restaurerade i
landet, och bokskogarna och ormbunkssnåren, genom
vilka vägen går upp till herresätet, äro synnerligen rika på
vad konstnärer och fotografer kalla motiv. Så att, då
mr Watkins anlände med två jungfruligt rena linnedukar,
ett splitternytt staffli, färglåda, kappsäck, kofot, rullar med
ståltråd och en liten sinnrikt inrättad stege, tillverkad i
flera delar (efter den senaste begråtna master Charles
Peace’s uppfinning) fann han sig välkomnad med värme
men även med nyfikenhet av ett halvt dussin andra
medbröder av penseln. Detta gjorde den förklädnad, som han
valt, oväntat trovärdig, men invecklade honom själv i en
ansenlig mängd estetiska samtal, för vilka han var
särdeles ofullständigt förberedd.
»Har ni utställt mycket?» frågade Yourg Porson i
källarsalen på »Kusken och hästarna», verest mr Watkins
skickligt inhämtade lokala underrättelser aftonen sedan
han anlänt.
»Helt obetydligt», sade mr Watkins, »endast en bit här
och där.»
»Har ni gått igenom akademien?»
»Naturligtvis. Och vid kristallpalatset.»
»Fick ni hänga ordentligt?»
»Prata inte smörja», sade mr Watkins, »det lider jag
icke.»
»Jag menar, om man lät eder få någon god plats.»
»Va’ menar ni?» sade mr Watkins misstänksamt. »Man
kunde tro, att ni ville snoka reda på, om jag varit
’insatt’.»
Porson hade blivit uppfostrad av tanter och var en
ung gentleman även för att vara konstnär, och han
kunde icke förstå vad »insatt» betydde, men han ansåg det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
