Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En insekt — »genus novo»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En sak var tydlig för honom. Hans värdinna kunde
omöjligt förstå händelsen med den sällsynta insekten, i
synnerhet som han misslyckats i att fånga den. Ingen
annan än en entomolog kunde fullt fatta hans känslor.
Hon var troligtvis förskräckt över hans uppförande, och
likväl såg han ingen utväg att kunna förklara det. Han
beslöt att icke nämna något vidare om händelserna
under den förflutna natten. Efter frukosten såg han henne
i trädgården och gick dit ut för att tala med henne och
lugna henne. Han samtalade med henne om hennes
bönor och potatis, kålmaskar och priset på frukt. Hon
svarade på sitt vanliga sätt, men betraktade honom något
misstänksamt, och då han gick omkring, lagade hon
alltid, att hon hade en blomlist eller en bönsäng eller något
i samma väg dem emellan. Om en stund kände han sig
märkvärdigt irriterad härav och för att dölja sin
förargelse gick han in i huset och strax därefter ut på en
promenad.
Insekten eller fjärilen, som förde med sig en underlig
påminnelse om Pawkins, fortsatte att följa honom under
spatserturen, ehuru han gjorde sitt bästa att icke tänka
på den.
En gång såg han den tydligt med utbredda vingar på
den gamla stenmuren, som omgav det västra hörnet av
parken, men då han gick fram till stället, fann han
endast ett par bitar av grå och gul lav. »Detta», tänkte
Hapley, »är en växlande efterapning. I stället för att
fjärilen liknar stenen, är det stenen, som ser ut som en
insekt.» En gång var det något som svävade och
flaxade över huvudet, men med viljeansträngning drev han
bort intrycket därav.
Under eftermiddagen besökte Hapley kyrkoherden och
samtalade med honom över teologiska frågor. De sutto
i en liten lövsal och rökte, medan de diskuterade. »Se på
denna fjäril», sade Hapley plötsligt och pekade på hörnet
av bordet.
»Var?» frågade kyrkoherden.
»Ser ni icke fjärilen på bordshörnet?» sade Hapley.
»Nej, visserligen icke», svarade kyrkoherden.
Hapley var som slagen av åskan. Kyrkoherden såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
