Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7- Såvida nu dessa väsenden höra till verlden eller såvida de
fattas af ändliga, perceptionskrafter (af sig sjelfva och andra), så äro
de också alla icke blott varande, utan ock blifvande eller successivt
framträdande för dessa krafter. De äro nemligen alla relativa eller
genom hvarandra bestämda, så att den ena ej kan vara, hvad han
är, eller fullständigt fattas, utan de andra, och tvärtom. När
der-fore en ändlig perceptionskraft ej^ kan fatta mer än en del, så
måste hon ifrån denna drifvas till en annan, och ifrån denna till en
annan o. s. v. På detta sätt måste då det ändliga och relativa,
äfven hon sjelf, successivt fattas eller blifva till (existera) för henne
och för andra inskränkta perceptionskrafter.
8. I följe häraf uppkomma för menniskan flera begrepp, hvilka
i och för den allvetande icke omedelbart hafva samma betydelse,
såsom: tid, den afsöndrade (tomma) föreställningen om det blifvande;
uppkomst, inträdande i den ändliga perceptionen; förgängelse,
utträdande eller försvinnande derutur; förändring, blifvande med nya
(olika) bestämningar; rörelse, förändring af det i rummet varande;
närvarande, det som är starkast adficierande för perceptionen;
förflutet, det som har varit, men ej är sådant; tillkommande, det som
ej ännu har varit, men skall blifva det; m. fl.
9. Deijemte kan man ock häraf förklara arten och vidden af
tingens föränderlighet. Det oorganiska tinget, som (relativt)
ingenting fattar, undergår ock (relativt) ingen förändring genom sig sjelf,
utan förändras endast genom och för andra. Växten, som
adpre-henderar det oorganiska (sin kropp), men ej något vidare, förändrar
tillika sig sjelf inifrån, men icke sitt förhållande till det yttre.
Djuret, hvilket, utom det föregående, äfven fattar det yttre, förändrar
också deijemte sitt förhållande till detta (har fri rörelse) o. s. v.
10. Men utom dessa bestämningar hafva ock alla till verlden
hörande väsenden, såsom producter, phaenomener af en skapande
kraft, hvilken är öfver allt enhet i mångfald, en väsendtlig tendens
att såsom sjelf ständiga med hvarandra utgöra ett helt under bestämd
form, ett organiskt individuum. Det, som för oss synes oorganiskt
och liflöst, är utan tvifvel för den allvetande organiskt och lefvande;
det är för oss alltid ett yttre, och derföre troligen endast ett
ofullkomligt och oredigt fattadt inbegrepp af flere organismer, eller ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
