Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från ett skånskt fiskläge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239 —
de »bagare», — i kobbarna fastsatta käppar -—• som
skulle utmärka stället, där »näringarna» nedsänkts.
»Goddag», sade jag till en af kvinnorna, »jag
kominer med hälsning från B . . .», och jag nämde
namnet på en af våra yngre författare, som legat
på Arild en sommar och då mycket sällskapat med
Knut Laveson, hvars hela hjärta han vunnit.
»Far, far», ropade kvinnan, »här är ett herr-
skap, som hälsar från B ... !»
Små korta hastiga steg, utmärkande för gam-
malt folk, som äro böjda och stela i knäna, hördes
emot stenläggningen i en liten bakgård, och fram
kom Knut Laveson med den stora blå mössan något
ner i nacken, med sjömansylletröja och med stora
beckbyxor ofvanpå ett par andra af vadmal; och
så brådt fick den gamle vid att höra det honom
så kära namnet, att han ej gaf sig tid helt afdraga
beckplaggen, dem han endast använde vid sitt ar-
bete att tjära näringar, utan kom med dem till
hälften afdragna! Månget af de samtal, jag haft
med Knut Laveson, står lifligt för mitt minne; han
var i sitt ofta med ordstäf, småvers och bibelspråk
fyndigt inflickade tal, liksom i sitt väsen, en hel
personlighet, trofast och minnesgod liksom fol-
ket här i allmänhet, väl värd att lära känna och
hedra.
Det namn, jag nämt, löste genast Knut Lave-
sons tunga; till den, som kom med en sådan häls-
ning, kunde han förvisst ha tillit och tala fritt,
på samma gång som minnen från en hel sommars
många samspråk strömmade på honom och tvungo
honom att riktigt lätta sitt hjärta. Han brukade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
