Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från denna synpunkt skiljer man mellan spridd befolkning och
samlad (agglomererad) befolkning, den förra väsentligen
sammanfallande med den jordbrukande (landsbygds-) befolkningen, den senare
med den handels- och industriidkande (stads-) befolkningen. På
landsbygden i Europa finner man sällan större innebyggareantal än
hektartalet för ytvidden — också kräfves äfven i Västeuropa i allmänhet cirka
⅔ hektar åkerjord pr inb. för åstadkommande af de nödvändiga
födoämnena (i Kina långt mindre). I mindre och medelstora städer träffar
man på det stadsmässigt bebyggda området vanligen 50 à 100 inb. pr
hektar, i stora städer ofta långt mera, sålunda i de inre delarna af
Stockholm 300, i genomsnitt för hela Paris 300, i somliga trakter af
Paris och London öfver 1,000, i vissa delar af Neapel ända till 1,200.
På en ytvidd af en half million hektar, eller fem tusen km²., ett område
motsvarande ungefär Malmöhus län i Sverige, lefva och röra sig i och omkring London ej
mindre än 6 millioner människor. I och omkring Liverpool finner man på ett lika stort
område 4 millioner människor, på samma sätt vid Paris 3½ mill., vid Newyork-Brooklyn
3 mill. och vid Berlin 2 mill. Vid nedre Ren och trakten däromkring, inom till hvarandra
gränsande delar af Belgien, Nederländerna, Frankrike och Renprovinsen, lefver å 3.6 mill.
hektar en folkmängd af ej mindre än 11 millioner människor, och på ½ mill. hektar af
Lombardiets slätter 1½ mill. människor.
Går man till större områden, ett tiotal millioner hektar och dylika, intages första
rummet i Europa oemotsägligt af det egentliga England. Här lefver å 13 mill. hektars
område en folkmängd af 28 mill., således, jämnstarkt med det betydligt mindre Belgien,
fullt två inb. för hvarje hektar. Äfven i Asien är svårt att finna sidostycken till denna
engelska folkmängdstäthet. Dock synes det egentliga Bengalen på 18 mill. hektar lifnära
inemot 40 mill. inb., provinsen Behar på mindre än 12 mill. hektar 25 mill. inb., och
provinsen Sjangtung i Kina på 14 mill. hektar kanske ända till 36 mill. inb. Mycket starkt
befolkad är också ön Java, om 13 mill. hektar med en folkmängd af 25 millioner. Bengalen
i dess helhet omfattar 40 mill. hektar och eger 72 mill. inb., och fem provinser i Kina om
100 mill. hektar ega 180 mill. inb.
Öfverhufvud träffas på jordklotet tre stora områden med em mycket tätt samlad
folkmängd: dessa äro det egentliga Kina om 400 mill. hektar och med en folkmängd af 380
mill. människor, Främre Indien, öfver 400 mill. hektar och inemot 300 mill. inb., samt västra,
mellersta och södra Europa, 270 mill. hektar med 220 mill. inb. Dessa trenne områden
upptaga tillsammans blott åtta procent af jordklotets landvidd, men inom dem är samlad
betydligt mer än hälften af hela människosläktet.
Å andra sidan finnas på jordklotet flere tusen millioner hektar med en så
utomordentligt gles befolkning, att folkmängden icke uppgår ens till hundradelen af hektartalet
för ytvidden. Det nordliga Ryssland, Sibirien, ryska Transkaspien, Mongoliet och
det kinesiska Turkestan på ett håll, Saharaöknen på ett annat, Britiska Nordamerika jämte
åtskilliga stater och territorier i den amerikanska västern äfvensom Alaska samt till sist det
Australiska fastlandet omfatta sammanlagdt en ytvidd aft 4,400 mill. hektar, eller
tredjedelen af allt land på jorden, men utgöra ännu verksamhetsfält för endast omkring 20 mill.
människor — en inb. på 200 hektar, eller ungefär som om Stockholms stads folkmängd vore
utspridd öfver hela Sverige. Det utomordentligt rika Brasilien lifnärer på 836 mill. hektar
blott 15 mill. människor och det öfriga Sydamerika på 950 mill. hektar blott omkr. 20 mill.
3. Betydelsen af folkmängdstätheten från rent
befolkningsstatistisk synpunkt har ofta blifvit öfverskattad. Särskildt i äldre arbeten
finner man ofta den åskådningen uttalad att glesare och tätare bebodda
länder eller provinser skulle sinsemellan förete samma
befolkningsstatistiska olikheter som land och stad; men denna åsikt torde numera få
anses vara vederlagd. Folkmängdens större täthet i och för sig, alltså
frånsedt dess ekonomiska och i viss mån dess kulturella betydelse, utöfvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
