Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på befolkningsförhållandena ett ganska obetydligt inflytande, och detta
inflytande går snarare i en gynnsam riktning än i den förut påstådda
ogynnsamma.
Från ekonomisk synpunkt åter är folkmängdstätheten af en
utomordentligt stor betydelse, och äfven här kan sägas, att man oftare haft
ögonen öppna för dess dåliga än för dess goda verkningar. »Beröring
med andra är för människan ett lifsvillkor; ju lättare och vidsträcktare
denna beröring är, desto gynnsammare äro äfven villkoren för hennes
tillvaro och utbildning.» Såsom regel gäller ock, under i öfrigt lika
förhållanden, att en tätare befolkning står på en högre grad af kultur
än en mindre tät. Att tillfällena till utkomst äro flere hos de stora
nationerna än hos de små — ej blott i proportion till numerären —
skall ådagaläggas i det följande.
Den så mycket omtalade (relativa) »öfverbefolkningen» torde, där
den förekommit, i de flesta fall haft sin grund i sociala
missförhållanden och möjligen kunnat genom reformer i detta hänseende afhjälpas,
men åtminstone icke genom folkminskning. Beträffande denna fråga
får för öfrigt hänvisas till kapitlen om in- och utflyttning och
folkökning i det följande samt till afd. Befolkningspolitik och kolonisation.
4. Land och stad. Af Europas 365 mill. inb. år 1890 synas
cirka 245 mill. kunna räknas såsom lands- och 120 mill. såsom
stadsbefolkning, alltså resp. ungefär 67 och 33 %. Inom Västeuropa, med
fylket namn här och i det följande afses de germanska och romanska
länderna af vår världsdel (inklusive Finland), är procenten för
stadsbefolkningen vida högre, eller inemot 45 %, i Östeuropa åter endast
omkring 13 %. Under benämningen Östeuropa sammanfattas Ryssland,
Ungern, österrikiska Galizien (under hvilket i det följande alltid
inräknas Bukovina) samt Balkanhalfön. Folkmängden år 1890 utgjorde i
Västeuropa öfver 220 mill. och i Östeuropa 144½ mill.
Gränsen mellan land och stad är i vissa länder, såsom bland de
skandinaviska folken, i Finland, Preussen m. fl., legal, i andra åter
konventionel, i senare fallet numera vanligen så, att såsom stad räknas
hvarje ort med en agglomererad befolkning af minst 2,000 inb. (i
Förenta Staterna 8,000). I bägge fallen blir naturligtvis gränsen lätt i viss
mån oriktig, och ett fullt korrekt afskiljande at stadsbefolkningen är i
det hela omöjligt att åstadkomma. Allt efter olika begränsning får man
därför se mycket olika uppgifter angående stadsbefolkningens talrikhet
i olika länder. I ungefärliga tal anses städerna numera upptaga i
England och Skotland ända till cirka 70 % af hela befolkningen, i Italien
omkring 50 % (mycket osäker siffra), i Tyska riket, i Nederländerna
och i Schweiz 45 %, i Frankrike ej fullt 40 %, i Danmark 35, i Norge
ej fullt 25, i Sverige nära 20, i Ryssland 13, i Finland 10 %. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
