Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Tredje artikeln. Om kärleken och uppfyllandet af lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ DE AF MOTSTÅNDARNA ANFÖRDA SKÄLEN. 139
de sedermera följande gärningarnas skull, eller för allmosors
skull, utan det är för sitt eget löftes skull han förlåter dem,
som omfatta detta löfte. Och detta löfte omfattar ingen annan
än den, som verkligen tror och genom tron öfvervinner synd
och död. Men de pånyttfödda böra bära bättringens goda
frukter, såsom Johannes döparen säger (Matt. 3: 8). Därför
tillägges löftet: Se, du skall blifva botad från dina brister (Dan.
4: 24). Hieronymus49 tillägger här ett »kanske», och i sina
förklaringar säger han på ett synnerligen oförsiktigt sätt, att
syndernas förlåtelse är oviss. Men vi veta ju, att evangelium
med visshet utlofvar syndernas förlåtelse, och att förneka att
man bör och kan vara viss om syndernas förlåtelse det skulle
vara att alldeles borttaga evangelium. Yi kunna sålunda på
detta ställe icke fästa afseende vid Hieronymus. För öfrigt
framgår löftet af själfva uttrycket »friköpas», ty det angifver
att syndernas förlåtelse är möjlig eller att vi kunna friköpas
från synderna, d. v. s. att ansvaret och skulden kan borttagas
och Guds vrede blidkas. Men våra motståndare lämna alltid
Guds löften åsido och se endast på buden samt tillägga den
mänskliga meningen, att förlåtelsen erhålles för gärningarnas
skull, ehuru bibelordet icke säger detta utan tvärtom fordrar
tro. Ty där ett löfte är, där fordras ock tro, då ju löftet icke
kan mottagas annat än med tron.
Gärningarna falla dock människorna mer i ögonen, så att
det för det mänskliga förnuftet är naturligt att beundra dem.
Och emedan man nu lägger märke blott till gärningarna, men
icke förstår eller betänker hvad tron är, så inbillar man sig, att
dessa gärningar förtjäna syndernas förlåtelse och
rättfärdig-göra. Denna mening om lagen vidlåder människorna af
naturen och kan icke utrotas, förr än vi blifva af Gud själf
undervisade. Men vi böra mana oss själfva att vända oss bort från
d3rlika köttsliga meningar och till Guds ord, och då skola vi
inse, att evangelium och löftet om Kristus är oss gifvet. När
därför lagen predikas och gärningarna bjudas, så får löftet om
Kristus icke undanskjutas, utan detta måste först omfattas, för
att vi skola kunna göra det goda och för att våra gärningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
