Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Tredje artikeln. Om kärleken och uppfyllandet af lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ DE AF MOTSTÅNDARNA ANFÖRDA SKÄLEN. 143
tecken och vittnesbörd. Därför likasom Herrens nattvard icke
rättfärdiggör endast genom själfva handlingens förrättande
utan tro, på samma sätt rättfärdiggöra icke heller allmosor
genom det blotta gifvandet utan tro.
Så bör man ock förstå Tobias’ predikan, då han i kap. 4: 11
säger: Allmosa befriar från all synd och från döden. Yi vilja
icke säga, att detta är en öfverdrift, ehuru det bör uppfattas
så, att icke Kristi ära förringas, ty det är hans eget verk att
befria från synd och från död. Men vi återförvisa till regeln,
att lagens lära icke gagnar oss utan Kristus. Därför behaga
Gud endast de allmosor, som följa på försoningen eller
rättfärdiggörelsen, men icke de, som föregå denna. Därför befria de
från synden och döden icke genom den blotta gärningen såsom
sådan, utan — såsom vi förut sagt om bättringen — vi böra
sammanfatta med hvarandra tron och dess frukter, och därför
bör ock här med afseende på allmosorna sägas, att det är det
nya lifvet i dess helhet, som bringar frälsning. Allmosorna
äro utöfningar af den tro, som mottager syndernas förlåtelse
och öfvervinner döden och detta mer och mer därigenom att hon
öfvar sig och genom dessa öfningar växer i kraft. Vi
medgifva ock, att allmosor tillvinna oss många välgärningar af Gud?
mildra de straff, som vi ådragit oss, samt att vi beskärmas i
faror för synd och död, såsom vi förut hafva sagt om
bättringen i dess helhet. Och om vi betrakta Tobias’ predikan i dess
sammanhang, så framhåller den att före allmosorna erfordras
tro. Sålunda säger han: Haf Gud för ögonen och i hjärtat
alla dina lifsdagar (Tob. 4: 6) samt sedan v. 20: Tacka alltid
Gud och bed, att han må leda alla dina vägar. Men detta är
något, som just hör till den tro, om hvilken vi tala, som vet sig
hafva en nådig Gud för hans egen barmhärtighets skull, och
som vill af Gud blifva rättfärdiggjord, helgad och regerad.
Men våra motståndare, som äro Ijufliga människor, utplocka
stympade meningar ur Skriften för att slå blå dunster i ögonen
på de oerfarna, och sedan tillägga de något af sina egna
meningar. Det är därför nödvändigt att akta på sammanhanget, ty
det är ju såsom allmänt erkändt oriktigt att fälla ett omdöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
