Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Sjätte artikeln. Om skriftermål och godtgörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SKRIFTERMÅL OCH GODTGÖRELSE.
215
oss, så att de okunniga skola ropa gentemot oss, att sådana
fördärf liga kättare, som vilja afskaffa bättringen, må undanröjas.
Yi hoppas dock, att dylikt förtal skall föga uträtta hos
rättskaffens människor. Och Gud skall icke länge fördraga
en dylik oförsynthet och ondska. Den romerske påfven
befäster icke heller synnerligen sin värdighet, då han begagnar
sig af dylika försvarare och öfverlämnar en så viktig sak åt
dessa sofisters omdöme. Ty då vi i vår bekännelse hafva
sammanfattat nästan hela den kristna läran, hade man såsom
domare öfver så stora, många och olika frågor bort tillkalla
män, hvilkas lärdom och tro är mer bepröfvad än dessa
sofisters, som affattat vederläggningsskriften. Detta hade du,
Campegius61, i din klokhet bort ombesörja, så att icke dessa i så
viktiga saker skulle skrifva något, som vare sig nu eller för
eftervärlden synes ägnadt att förminska den romerska stolens
anseende. Om den romerska stolen anser det vara rätt, att alla
folk erkänna den såsom trons läromästare, så måste den lägga
sig vinning om, att lärda och oförvitliga män undersöka
religionsfrågorna. Men hvad skall väl världen tänka, om en gång
våra motståndares skrift framdrages i ljuset, livad skall väl
eftervärlden tänka om dessa af förtal uppfyllda omdömen? Du
ser, Campegius, att dessa äro de yttersta tiderna, om hvilka
Kristus har förutsagt, att många faror skola hota religionen.
Därför hade det ålegat eder, hvilka skolen liksom sitta i ett
vakttorn och styra religionen, att ådagalägga den största såväl
försiktighet som nitälskan. Många äro de tecken, som, om I
icke sen eder väl för, hota den romerska stolen med en
omhvälfning. Och du misstager dig mycket, om du menar att
församlingarna kunna kvarhållas med blott våld och vapen.
Människorna kräfva att blifva undervisade om religionen. Huru
många uppskattar du väl dem vara, som icke blott i Tyskland,
utan äfven i England, Spanien, Frankrike, Italien, ja i själfva
staden Rom, när de höra, att lärostrider uppstått om de
viktigaste frågor, börja att här och där tvifla samt i tysthet
harmas öfver, att I icke viljen på ett rätt sätt undersöka och döma
om så viktiga frågor, att I icke viljen utreda tvistiga samvets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
