Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Fjortonde artikeln. Om den kyrkliga makten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
330
AUGSBURG SKA BEKÄNNELSENS APOLOGI.
befogenhet att instifta nya gudstjänster, ty gudstjänsterna höra
icke under deras domsrätt. Och de hafva Guds ord och
befallning, i hvad mån de böra göra bruk af sin domsrätt,
nämligen om någon förbryter sig emot det ord, som de af Kristus
hafva mottagit.
Och fastän vi i våra bekännelser äfven hafva tillagt, i hvad
mån de hafva rätt att utgifva stadgar, nämligen icke såsom
nödvändiga gudstjänster, utan på det att ordning och fred må
råda i kyrkan, så böra de dock icke lägga snaror för samvetena,
såsom om de med dessa stadgar ville föreskriIVa några
nödvändiga gudstjänster. Så lärer äfven Paulus, då han säger i Gal.
5: 1: Till frihet har Kristus frigjort oss; stån därför fast och
läten eder icke på nytt fångas under trählomsok. Därför måste
hållandet af dylika förordningar lämnas fritt, så att all anstöt
undvikes och så att man icke anser dem vara, nödvändiga
gudstjänster. Så hafva äfven apostlarna förordnat mycket, som
med tiden har förändrats, och de hafva icke heller förordnat det
såsom något hvilket icke finge förändras, ty de hafva icke
handlat i strid mot sina egna skrifter, i hvilka de gjort sig all
möda att framhålla, att församlingen icke får betungas med den
meningen, att mänskliga sedvänjor och bruk skulle vara
nödvändiga gudstjänster.
Detta är en enkel uppfattning och förklaring af
människostadgarna, nämligen att vi böra veta, att de icke äro några
nödvändiga gudstjänster, men att man flock för att undvika anstöt
ma iakttaga dem där, hvarest förhållandena göra detta önskligt.
Så hafva ock många stora och lärda män i kyrkan tänkt, och vi
kunna icke förstå, hvad man däremot kan invända, ty det är
säkert, att ordet i Luk. 10: 16: Den som hör eder, han hör mig,
i’’ke talar om människostadgar utan fastmer emot. desamma.
Apostlarna få nämligen icke här en oinskränkt fullmakt
(mandatum curn libera) — såsom de säga — utan de få en borgen
med afseende på ett särskildt uppdrag, d. v. s. de få ett
vittnesbörd för att vi skola tro dem på grund af en annans ord och icke
på grund af deras eget. Ty Kristus vill, såsom ock: var
behöfligt. gifva oss en bekräftelse, på det att vi må veta, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
