Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - IV. Schmalkaldiska artiklarna - Om påfvens makt och öfverhöghet (primat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
382
SCHMALK ALDISIvA ARTIKLARNA.
Att Kristus under sitt lidande kröntes med törnen och på
hån ikläddes den kungliga purpurn betecknar, a ti en lid skulle
komma, då det andliga riket föraktades, d. v. s. att med
undertryckande af evangelium och under förevändning af
kyrkans makt ett annat och världsligt rike skulle grundas.
Därför är Bonifacius YIII:s stadga samt kapitlet Omnes § 228*
och liknande uttalanden — hvilka påstå att påfven på grund
af gudomlig rätt är herre öfver alla världens riken — falska
och ogudaktiga. Från denna falska mening har ett
fruktansvärdt mörker utbredt sig i kyrkan, och däraf hafva ock sedan
stora oroligheter i’Europa uppstått. Predikoämbetet vardt
för-summadt, kunskapen om tron och det andliga riket utplånades,
och den kristna rättfärdigheten ansågs beslå i efterlefnaden af
de utvärtes lagar, som påfven stiftade.
Därefter började påfvarna att rycka till sig den
världsliga makten samt att afsätta och tillsätta konungar, och de
hafva med orättfärdiga bannlysningar och krig förorättat
konungarna i nästan alla Europas länder och allra mest de tyska
kejsarna, stundom i syfte att komma åt dessas italienska
besittningar och stundom ior att göra de tj^ska biskoparna af sig
beroende och fråntaga kejsarna makten att tillsätta dem. Ja.
i den af Clemens Y utgifna kyrkolagsstadgan står det, att clå
ingen kejsare är väld, är påfven den laglige efterträdaren.
Sålunda har påfven icke blott i strid mot Kristi
befallning ryckt till sig världslig makt utan äfven på tyranniskt
sätt upphöjt sig öfver alla konungar. Men i detta afseende
vilja vi mindre klandra saken själf än det afskyvärda däri, att
han föreburit sig äga bemyndigande härtill af Kristus, att han
missbrukat nycklarna till vinnande af världslig makt och
binder vår frälsning vid sådana ogudaktiga och skändliga
meningar, i det att han påstår clet vara för frälsningen
nödvändigt att människorna tro honom äga denna makt på grund af
gudomlig rätt.
Då dessa oerhörda villfarelser ställa tron och Kristi rike
i skuggan, ta vi icke tigande förbigå dem. Erfarenheten
ådagalägger äfven till huru stort fördärf de hafva varit för kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
