Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VI. D:r Martin Luthers Stora Katekes - Första delen. De tio buden - Femte budet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE BUDET.
467
Så kräfver nu detta bud, att man icke tillfogar någon
lidande för någon ond gärnings skull, eller hur väl han än må
hafva förtjänat clet; ty där dråp är förbjudet, där är ock allt
det förbjudet, hvaraf dråp kan följa. Ty det är med mången
så, att äfven om han icke dödar, så förbannar han dock och
önskar, att den clet gäller icke må hafva många steg kvar i
lifvet. Emedan nu detta af naturen vidlåder oss, och clet är
vanligt, att ingen vill tåla något af den andre, så vill Gud
undanröja roten och upphofvet, hvarigenom vårt hjärta förbittras
mot nästan, och vänja oss att alltid hafva detta bud för
ögonen, spegla oss däri, betrakta Guds vilja och anbefalla åt
honom den orätt, som vi lida, med hjärtlig förtröstan och
anropande af hans namn, och sedan låta dessa i sin fiendskap rasa
och vredgas samt göi*a hvad de förmå. Sålunda skall en
människa lära sig att stilla sin vrede och få ett tåligt och
saktmodigt hjärta, särskildt mot dem, som gifva honom anledning att
vredgas, d. v. s. mot fiender.
Därför gäller clet att hos de enfaldiga klart och tydligt
inprägla hvad som är budets hufvudsumma, d. v. s. hvad det
betyder att icke dräpa. Det betyder nämligen för det första,
att man icke tillfogar någon något ondt hvarken med hand eller
gärning, icke heller genom att begagna tungan för att tala och
råda till hans ofärd, icke heller så att du begagnar eller
samtycker till några andra medel och sätt för att kränka någon,
och slutligen att du icke låter ditt hjärta vara fiendtligt mot
någon eller af vrede och hat önskar någon något ondt. Du
bör sålunda till såväl kropp som själ vara utan skuld mot
enhvar och särskildt mot dem, som önska eller tillfoga dig något
ondt; ty att göra ondt mot den, som önskar och gör dig godt,
är icke mänskligt utan djäfvulskt.
Mot detta bud bryter för det andra icke blott den, som
gör sin nästa ondt utan äfven den, som kan göra nästan godt,
hindra något ondt, skydda, värna och rädda nästan, men icke
gör det. Låter du sålunda någon gå naken, ehuru du kunde
kläda honom, så har du låtit honom frysa ihjäl, ser du någon
lida hunger och gifver honom icke mat, så låter du honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
