Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Andra artikeln. Om den fria viljan eller de mänskliga krafterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM DEN FRIA VILJAN OCII DE MÄNSKLIGA KRAFTERNA. 685
ter omvändelsen motstår den helige Ande och att den helige
Ande gifves dem, som stå honom emot.
Af den förut gifna utredningen är det nämligen tydligt,
att där genom den helige Ande ingen förändring till det goda
äger rum i förstånd, vilja och hjärta och människan icke alls
sätter tro till Guds löfte och icke af Gud göres beredvillig för
nåden, utan helt och hållet står Guds ord emot, där sker ingen
omvändelse och kan icke heller någon ske. Ty omvändelsen
består i en sådan förändring genom den helige Andes verkan i
människans förstånd, vilja och hjärta, att människan genom
denna den helige Andes verkan kan mottaga den tillbjudna
nåden. Och alla de, hvilka trilsket och hårdna eka cl t motstå den
helige Andes bevekande påverkningar, som ske genom ordet,
de mottaga icke, utan bedröfva och förlora den helige Ande.
Emellertid kvarstannar äfven hos de pånjrfctfödda en
motspänstighet, hvarom Skriften talar, nämligen att köttet har
begärelse mot Anden (Gal. 5: 17), att de köttsliga begärelserna
föra strid mot själen (1 Petr. 2: 11) och att lagen i lemmarna
kämpar mot den lag, som är i anden (Rom. 7: 23).
Men den icke pånyttfödda människan motstår Gud
helt och hållet och är alltigenom syndens träl (Joh. 8: 34; Rom.
6: 16). Den pånyttfödda åter har lust till Guds lag efter den
invärtes människan, men ser dock syndens lag i sina lemmar,
hvilken kämpar mot den lag, som är i hennes ande, och därför
tjänar hon Guds lag med anden men syndens lag med köttet
(Rom. 7: 23 ff.). På detta sätt kan och bör den rätta
meningen i denna fråga grundligt, tydligt och klart utredas och
läras.
Hvad vidare angår Krysostomus’ och Basilius’ talesätt:
»Trahit Deus, sed volentem trahit; tantum velis, et Deus
præ-occurrit», samt skolastikernas talesätt: »Hominis v oluntas in
conversione non est otiosa, sed agit aliquid», d. v. s. »Gud
drager, men han drager den. som är villig» samt: »Vill endast, så
skall Gud komma dig förut till mötes», samt: »Människans
vilja är icke overksam vid omvändelsen, utan verkar något», hvilka
talesätt införts för att framhäfva den naturliga, fria viljan
42—110630. Ben so v, Sren ska kyrkans bekännelseskrifter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
