Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Åttonde artikeln. Om Kristi person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KRISTI PERSON.
739
liga naturen i Kristus, har — sedan den efter afläggande af
tjänaregestalten och förnedringen förhärligats och upphöjts till
Guds majestäts och krafts högra sida — jämte och utom sina
naturliga, väsentliga, förblif vande egenskaper äfven erhållit
särskilda, höga, stora, öfvernaturliga, outforskliga, outsägliga,
himmelska förmåner af majestät, härlighet, kraft och makt
öfver allt som nämnas kan, icke allenast i denna världen utan
ock i den tillkommande (Ef. 1: 2l), så att den mänskliga
naturen i Kristus sålunda enligt sitt mått och på sitt sätt
jämväl användes vid Kristi ämbetes gärningar, hvarvid den har
sin efficacia, d. v. s. kraft och verkan, icke blott af och genom
sina naturliga, väsentliga egenskaper eller så långt dessas
förmåga sträcker sig, utan förnämligast af och genom det
majestät, den härlighet, kraft och makt, som den genom den
personliga föreningen, härliggörelsen och upphöjelsen erhållit.
Detta kunna och våga numera våra motståndare knappast
förneka, men de förfäkta och påstå, att det skulle vara endast
skapade gåfvor eller finitæ qiialiiates (ändliga egenskaper),
med hvilka den mänskliga naturen i Kristus i likhet med
helgon blifvit begåfvad och smyckad. De vilja äfven enligt sina
tankar eller med sina argumentationer eller bevisföringar
af-rnäta och uträkna, hvad den mänskliga naturen i Kristus utan
att upphöra att vara till är i stånd eller icke i stånd att
mottaga.
Men den bästa, tryggaste och säkraste vägen med
afseende på denna tvist — nämligen om hvad Kristus till sin
antagna mänskliga natur genom den personliga föreningen,
härliggörelsen och upphöjelsen har erhållit och hvad hans antagna
mänskliga natur är i stånd att utöfver sina naturliga
egenskaper mottaga utan att upphöra att vara till — är att fasthålla,
att ingen bättre och grundligare kan veta detta än Herren
Kristus själf, och han liar i sitt ord härom uppenbarat så
mycket som vi i detta lif behöfva veta. Och då vi nu i Skriften
angående detta hafva klara och säkra vittnesbörd, så böra vi
helt enkelt tro på dem och ingalunda tvista däremot, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
