Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Åttonde artikeln. Om Kristi person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KRISTI PERSON.
745
lagt under hans fötter. Ty i det han underlade honom allt,
har han icke lämnat något, som icke är honom underlagdt (Ebr.
2: 7 f.; Ps. 8: 6 f.), honom undantagen, som har lagt allt
under honom (1 Kor. 15: 27).
Men vi tro, lära och bekänna ingalunda, att ett sådant
utgjutande af Guds majestät och alla dess egenskaper i Kristi
mänskliga natur ägt rum, att den gudomliga naturen
därigenom försvagats eller öfverlåtit något af sitt eget åt den andra,
som den icke för sig själf behållit, eller att den mänskliga
naturen i sin substans och sitt väsen hade erhållit ett (med det
gudomliga) lika majestät, som vore afsöndradt och afskildt
från Guds Sons natur och väsen, såsom när man gjuter
vatten, vin eller olja från ett kärl i ett annat. Ty hvarken den
mänskliga naturen (i Kristus) eller någon annan skapad varelse
i himmelen eller på jorden kan på sådant sätt mottaga Guds
allmakt, att den i och för sig själf skulle vara ett allsmäktigt
väsen eller hafva allsmäktiga egenskaper. Härigenom skulle
den mänskliga naturen i Kristus förnekas och helt och hållet
förvandlas till gudom, hvilket strider emot vår kristna 1ro
samt alla profeters och apostlars lära.
Utan vi tro, lära och bekänna, att Gud Fader har åt
Kristus, sin älskade Son, med afseende på den antagna mänskliga
naturen, gifvit sin Ande — hvarför han äfven kallas Messias,
d. v. s. den Smorde — på ett sådant sätt, att han icke efter
mått såsom andra heliga har fått Andens gåfvor, ty på Kristus,
vår Herre, enligt hans antagna mänskliga natur — ty enligt
gudomen är han ett väsen med den helige Ande — hvilar
vishetens och förståndets ande, råds och starkhets ande, Herrens
kunskaps och fruktans ande (Jes. 11: 2; 61: 1; Kol. 2: a),
men icke på sådant sätt, att han därigenom såsom en människa
skulle veta och förmå blott vissa ting i likhet med andra
heliga, i hvilka genom Guds Ande verkas endast skapade
gåfvor, utan — emedan Kristus till sin gudom är den andre
personen i den heliga trefaldigheten och den helige Ande utgår
af honom liksom af Fadern samt är och i evighet förblifver
hans egen liksom Faderns Ande, som aldrig kan blifva af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
