Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska uppgifter och förklarande anmärkningar till Svenska kyrkans bekännelseskrifter - Den historiska anledningen till de särskilda bekännelseskrifternas uppställande, deras olika texter m. m. - Augsburgska bekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
804) HISTORISKA UPPGIFTER OCH FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR.
1530 samlas i Augsburg för att rådslå och fatta beslut med
anledning af turkarnas framträngande och religionsstriderna.
Kurfursten Johan af Sachsen uppmanade i följd af denna
kejserliga skrifvelse AVittenberg-teologerna att rådpläga om de
tvistiga artiklarna »såväl i tron som äfven i andra yttre
ceremonier» och därefter personligen i Torgau redogöra för denna
rådplägnings resultat. Enligt all sannolikhet infann sig
emellertid endast Melanchton den 27 mars i Torgau för att till
kurfursten öfverlämna det i förening med Luther, Justus Jonas
och Bugenhagen uppsatta betänkandet.
Den 3 april lämnade Luther, Melanchton och Justus
Jonas AVittenberg för att ledsaga kurfursten till Augsburg.
Resan gick öfver Koburg, och där ansåg man rådligast att
kvar-lämna Luther hvilken var förklarad i riksakt. Den 2 maj
inträffade kurfursten med sina följeslagare i Augsburg, där man
dock ännu i öfver sex veckor fick vänta på kejsarens ankomst.
Under resan och särskildt i Koburg, där man stannade
lf>—23 april, hade Melanchton ifrigt arbetat på den »apologi»
d. v. s. det försvar för den evangeliska läran, som man ämnade
framlägga för kejsaren. Detta arbete — som kan betraktas
såsom det första egentliga förarbetet till Augsburgska
bekän-uelsen — utgjorde en bearbetning af det nyss nämnda Torgau
-betänkandet. Vid framkomsten till Augsburg visade det sig
emellertid vara nödvändigt att tillägga positiva trosartiklar
och i sammanhang härmed gifva arbetet en mer utpräglad
bekännelseform. Detta dels på grund af de beskyllningar för
snart sagdt alla möjliga kätterier, som Eck i sina 404 teser
hade utslungat mot de evangeliska, dels emedan røan insåg, att
kejsaren icke skulle gifva sig tid att lyssna till utförliga
utredningar.
Till grund för uppställandet af de positiva, egentliga
trosartiklarna lade Melanchton de sjutton s. k.
Schwabachar-tiklarna, hvilka af Luther hade uppsatts och som hafva sitt
namn däraf, att på mötet i Schwabach den 16 oktober 1529
dessa artiklars antagande hade gjorts till villkor för deltagande i
de evangeliska ständernas förbund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
