Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska uppgifter och förklarande anmärkningar till Svenska kyrkans bekännelseskrifter - Den historiska anledningen till de särskilda bekännelseskrifternas uppställande, deras olika texter m. m. - Augsburgska bekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANLEDNINGEN" TILL BEKÄNNELSESKRIFTERNAS UPPSTÄLLANDE. 801
Dessa Schwabachartiklar åter äro egentligen blott en
utvidgning af cle likaledes i det väsentliga af Luther uppställda
femton artiklar, som under mötet i Marburg antogos den 4
oktober 1529 och därför äfven kallades Marburgartiklarna.
Redan den 11 maj kunde kurfursten sända clen sålunda af
Melanchton i samråd med de i Augsburg närvarande
evangeliska teologerna Justus Jonas, Agricola, Spalatin, Schnepf,
Brenz m. fi. utarbetade bekännelsen till Luther med anhållan,
att han i marginalen ville anmärka, om något icke behagade
honom. Sedan Luther genomläst bekännelsen återsände han
den utan anmärkning med uttryckligt gillande.
I den på tyska och latin uppsatta bekännelsen —
ingendera texten är nämligen i egentlig mening öfversättning af den
andra, utan båda äro att betrakta såsom original — företogos
emellertid alltjämt förändringar och gjordes åtskilliga tillägg.
I detta redaktionsarbete deltog äfven den kursachsiske kanslern
Brüch, af hvilkens hand inledningen och afslutningen i det
väsentliga härröra.
Den 15 juni höll kejsaren ändtligen sitt intåg i Augsburg.
Melanchton hoppades i det längsta på en förlikning, som
skulle göra framlämnandet af ett försvar eller en bekännelse
öfverflödigt. Då detta hopp emellertid visade sig fåfängt och
flera af cle evangeliska furstarna och ständerna energiskt
yrkade på att en trosbekännelse på såväl tyska som latin skulle
framläggas, så företog man en sista läsning och pröfning af
clen uppsatta bekännelseskriften, hvarefter såväl clet tyska som
det latinska exemplaret underskrefvos.
Uppläsningen ägde rum lördagen clen 25 juni kl. 3 e. m.,
då man för detta ändamål samlades i kapitelsalen i det biskop
-liga palatset, där kejsaren bodde. De båda kursachsiska
kanslererna Brück och Beyer framträdde midt i rummet, den ene
med det tyska, clen andre med det latinska exemplaret af
bekännelsen. Efter en stunds öfverläggning och sedan
kurfursten af Sachsen erinrat om, att man befann sig på tysk mark,
beslöts, att uppläsningen skulle ske på tyska språket. I
enlighet med detta beslut föredrogs nu den tyska texten af D:r
51—110630. Bensow, Svenska kyrkans b ekännelse skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
