Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från skild håll - 4. Från Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi äro nu inne i staden igen efter att hava
kört alldeles runt. Den här röda byggnaden,
omgiven av kanaler, är slottet, fästningsfångarnas
residens. Där ha vi Kungsparken, och här äro vi åter
på Gustav Adolfs torg.
Ni tycker kanske, att jag borde säga någonting
om arbetarrörelsen och dylikt, men vet ni vad,
om jag började på med det, så blev det så långt
och dumt, att ni alldeles förskräcktes. Ett vill jag
bara säga, och det är, att jag mången
söndagsmorgon vid sextiden väckts av musik från stora
torget, och att det då varit godtemplarna, som dragit
ut på någon munter skogsfärd, följda av mina
välsignelser.
Vi lämna nu vår ståtlige kusk åt sitt öde och
stiga upp i andra våningen för att se torget
därifrån. Vi sätta oss här vid fönstret för att en stund
betrakta mina gamla bekanta, torgmadammerna. Ni
kan tro, att jag slösat bort mycken tid på att
studera deras handel och vandel. De sälja icke
matvaror, endast kläder, porslin, leksaker m. m., vilket
exponeras på bord och i stånd, så lockande som
möjligt. Nu är det deras sötebrödsdagar, och de
surra där nere så muntert, som skulle det aldrig
komma en vinter med piskande snö och isande köld.
Jag har sett dem gå där inhyade i schalar och
vantar, helt blåfrusna, men tåligt väntande på
kunder. Men ännu är det, som sagt, deras
solskenstid, och där utvecklas ett riktigt familjeliv
nere på torget.
På lådan, vari de utställda leksakerna bruka
få natthärbärge, sitter en medelålders hustru och
stickar på en långstrumpa. Hennes ansikte är
solbränt som en sjömans, men det vilar en godmodig
trygghet däröver, som försonar en med dess brist
på skönhet. Det syns, att händerna äro vana vid
arbete. Om kvällen, när handeln är slut, är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
