- Project Runeberg -  Lefnadsminnen /
40

(1870) [MARC] Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemlige chefen för denna rörelse, var icke obekant för regeringen.
I det hela ansågs Fersen såsom mera tolerant än andre
upplysningens väktare på denna tid. Att han till och med i
yngre år hyllat liberalare läror, visar sig deraf, att han deltog
i Amerikanska frihetskriget, kämpade vid Lafayettes och
Stedingks sida och gaf lysande prof af tapperhet vid Yorktown,
hvarför äfven han, liksom Stedingk, erhöll Cincinnati-orden.
Jag påminner mig aldrig hafva hört mot honom någon annan
anmärkning, än att han var mycket ”förnäm”, och äfven detta
med det tillägg, att det var honom till den grad medfödt och
naturligt, att han ej kunde vara annorlunda. Audiens-sökande
fingo vänta timtals i hans förmak, — han förde sjelf sin
syster, grefvinnan Piper, såsom värdinna till bordet, då han såg
främmande, o. s. v. Detta var en svaghet, en fördom, huru
man vill. Men om man i andra vågskålen lägger, att under
en tid, då man på samhällets höjder såg sådana karakterer
som en Stedingk, Ehrenheim, Wachtmeister m. fl., likväl
Fersen af mången skattades den ridderligaste och ädlaste af
dem alla; att han var den som mest oförfäradt sade Gustaf
Adolf sanningen, och att sjelfva hatet ej vågat dikta en fläck
på hans karakter: så skulle man förundra sig öfver
möjligheten att kunna upphetsa massan ända till att slita en sådan
man i stycken, om man ej visste, att massan är, enligt skaldens
ord, ett

Monstrum horrendum, informe, ingens, cui lumen ademtum.

Men jag återvänder till den lugna tid, då han var kansler
för Upsala universitet, och fortsätter teckningen af dervarande
förhållanden.

År 1808 ankom hofkapellmästaren Hæffner, och med
honom begynte musiken i Upsala en ny tidräkning. Hans
företrädare i musikdirektörs-befattningen, en gammal f. d.
lifdrabant vid namn v. Leyel, spelade en erbarmlig fiol, och den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:52:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beskminn/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free