- Project Runeberg -  Lefnadsminnen /
39

(1870) [MARC] Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anfördes af excellensen v. Essen. Kammarherrar voro grefve
Gustaf Löwenhjelm och v. Brinkman. Lärdomen, den
ridderliga värdigheten, diplomatien, krigsväsendet, vitterheten, den
fina hoftonen, — alla dessa skiftningar egde sina representanter
inom den lilla kretsen, hvars hofmän talade Franska språket
såsom infödingar, hvarför kronprinsen äfven yttrade: On me dit que je suis à Helsingör; je me croirais à Versailles[1].

Le beau Fersen” lefde då icke mer. Jag påminner mig
endast två gånger rigtigt hafva sett honom (eljest sågs han ofta
ridande på Stockholms gator, i en blå syrtut, på en hvit häst),
nemligen en gång såsom Upsala akademis kansler, och den andra,
då han åtföljde Carl Augusts lik, hvarom mera längre fram. De,
som ansett honom olämplig såsom akademi-kansler, hafva
troligen icke känt, att han var mera grundligt bildad än må hända
någon kansler i senare tider, och att han kunde ännu vid slutet
af sin lefnad brefvexla på Latin. Vidkommande hans
omdömesförmåga, så torde det blott behöfva erinras, att Gustaf den tredje
ämnade honom till utrikes minister. Valet af åtskilliga
underhaltiga lärare, under det att ett sådant snille som Benjamin Höijer
hölls aflägsnad från lärdomssätet, hade helt andra skäl än bristande
omdömesgåfva. Det sammanhängde med den tidens hela politiska
system, hvilket Fersen ej kunnat ändra, äfven om han velat det.
Det gälde att från lärdomssätet utestänga hela den Jakobinska
smittan, som i den Silverstolpeska juntans uppenbarelser
lemnat så många spår. Att Höijer var den egentlige, ehuru



[1] Af det anförda äro Löwenhjelm, Brinkman och Nordvall sagesmän.
Den senares bekantskap gjorde jag i Varberg år 1825, då jag
medförde ett bref till honom från hans ungdomsvän Leopold. Han hade
börjat sin bana såsom underofficer vid Lifregementets kyrassierer, samt
utmärkte sig såsom ryttare och fäktare, hvarför hertig Carl ogerna
såg, att han utbytte det krigiska svärdet emot det andliga. Hans
nära och mångåriga förbindelse med Leopold vittnar om hans
bildning. — Om det intryck, som de inträdande prelaterna gjorde på Carl
Johan, har han sjelf berättat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:52:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beskminn/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free