Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han skattade, såsom sig borde, en obefläckad embetsmannatrohet
och skuldfrihet från alla hemliga stämplingar.
Jag bör tillägga, att förhållandet emellan Wetterstedt och
Lagerbjelke alltid varit spändt, ända från den stund då den
förre efterträdde den senare i konungens förtroende såsom
kabinetts-sekreterare. Hvad Wetterstedt minst tillgaf
Lagerbjelke, var dennes uppförande emot den ädle Ehrenheim,
hvilken åter af Wetterstedt försvarades med ridderlig trohet,
ända till sista stunden, då han, i talet vid hans graf, vände
emot sig sjelf de anklagelser man rigtat emot företrädaren,
hvilken det, enligt Wetterstedts åsigt, blott ålåg att verkställa
de befallningar, som han, genom Wetterstedt, emottog från
konungen, och med klandret hvaraf ingen annan embetsman,
än den som undertecknat dem , borde belastas. — Å andra
sidan var det förklarligt, att ett snille, som Lagerbjelke,
brinnande af ärelystnad och verksamhetsbegär, icke kunde med
liknöjdhet se sig, ända till sin död, af sin forne underlydande
utestängd från de politiska ärendenas ledning. Så följdes desse
rikt begåfvade, till lynne och egenskaper så olike män, under
hemlig brottning, till lifvets gräns, ty Lagerbjelke dog på
Wetterstedts begrafningsdag, sedan han kort förut mottagit
underrättelsen, att en annan yngre kabinetts-sekreterare (ehuru
då äldre statsråd), Mörner, emottagit de utrikes ärendena, efter
Wetterstedt. Man kunde fråga, hvarför icke Carl Johan ville
skänka detta aftonskimmer af förtroende åt den döende Lagerbjelke,
som han eljest denna tid gerna såg och som gjorde
allt för att behaga honom. Jag vet ej annat svar än det,
som en gång lemnades af Wirsén, när Lagerbjelke, på hans
enträgna tillstyrkan, och för andra gången, nämndes till
statsråd, hvilket då blef ett allmänt samtalsämne, och äfven var
det under en afskedsuppvaktning, som jag gjorde hos Wirsén,
i anledning af en utrikes resa, hvarvid jag händelsevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
