Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på sig och gick. Man trodde dock att han blott var
efterskickad för att lemna några upplysningar. Men när han
förblef medlem af rådet, som förut, och fortfor att underteckna
alla beslut, hvaribland om ständernas sammankallande och om
en ny konstitution, tänkte man: ”den gamle Rosenblad är
dock en hjelpreda, som ingen styrelse kan undvara.” När
man jemför den mängd befallningar, som af honom utfärdades
den 12 mars och natten till den 13, med dem som följde
omedelbart derpå, så måste man förvånas öfver så mycket lugn,
reda, arbetsförmåga och politiskt mod. I fall, hvilket man
(efter Wetterstedts nyss anförda ord) icke kan betvifla, han
ej var i okunnighet om revolutionen, med alla dess utgreningar,
och således måste inse, att Gustaf Adolfs styrelse ej kunde
räcka många timmar, så var det ingen ringa sak att förklara
de sannolikt snart segrande för riksförrädare, fordra deras
hufvuden på stupstocken, och ensam kläda skott för det sista,
förtviflade försöket till den ramlande tronens upprätthållande,
ty det förtjenar anmärkas, att Rosenblad ensam skref till
generaler, landshöfdingar, främmande ministrar, bankofullmägtige,
och alla som anlitades om bistånd. En vanlig embetsman hade
nedlagt sitt embete, eller föregifvit sjukdom, såsom vid samma
tid Wachtmeister, Lagerbring och sjelfve general-adjutanten
för arméen Tibell. Revolutionen skulle antingen lyckas eller
misslyckas. I förra fallet hade Rosenblad att frukta segrarena,
i det senare de talrika, mägtiga, blott för ögonblicket
öfvervunna sammansvurne, ja hela folket, som ej lärer underlåtit
att kräfva hämnd för de fortsatta olyckorna. Ett sådant
politiskt mod ingifves blott af en osvikelig pligtkänsla. Att han
af den nya styrelsen bibehölls, bevisar hans omistlighet. Man
har ett annat stort samtida exempel på ministeriell oumbärlighet:
Talleyrand, som med lika framgång och nit tjenade
republiken, kejsardömet, restaurationen och juli-monarkien. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
