Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motståndare af det opraktiska i alla vägar, hvilket åter är just
de flesta reformvänners arfsynd; men ingen kunde bättre, än
han, lämpa sig efter olika personer och systemer, så snart de
afsågo något gagneligt och framför allt bevarandet af en kraftfull
regeringsmagt. I sådant fall var det honom nära likgiltigt,
om de styrande hette Gustaf III och Schröderheim,
eller regenten och Reuterholm, eller Gustaf Adolf och
Ehrenheim, eller Carl XIII och Adlersparre, eller Carl Johan och
Brahe. Allt detta kände de ledande bland 1809 års män,
Adlersparre, Mannerheim, Platen och Järta. De mindes, att
hans namn var fäst vid 1807 års konungabref, som fylde
dåvarande brister i 1734 års lag; vid storskiftes- och
enskiftesverken; vid förberedelserna till Göta kanal; ja vid den friaste
tryckfrihetsförordning, som i Sverige utkommit. Han
undertecknade äfven nu genast förordningarna om ständernas
sammankallande, och om censurens upphäfvande under afvaktan
af den nya tryckfrihetsförordningen. Derför yrkade i
synnerhet Adlersparre och Platen på hans bibehållande. Hans bana
utgör egentligen den inre förvaltningens historia från 1792
till 1809, och han sammanhöll samma förvaltning ännu långt
efter revolutionen, hvars män i allmänhet förstodo föga deraf
samt trodde sig egentligen kallade att styra den inre och yttre
politiken. Man har ej lätt att föreställa sig, huru den civila
förvaltningen skulle ordnats i detta kaos, utan den erfarne
vägledaren, som ingaf besluten, ehuru Börtzell och andre
undertecknade dem.
Oaktadt vi ega en hel litteratur öfver denna statshvälfning,
står den ingalunda ännu klar för efterkommande, och
var det ej heller för dess egna verkställare, hvilka, enligt de
upplystares erkännande (när de ville vara ärlige), handlade
oftast utan plan, sammanhang och mål. Man ville undanrödja
Gustaf Adolf; så långt voro alla ense. Men hvad sedan? På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
