- Project Runeberg -  Lefnadsminnen /
84

(1870) [MARC] Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dervid flutit.” Bland de många förtjenster, som Järta eger
om fäderneslandet, var förekommandet af denna olycka icke
den minsta. Vi hafva må hända nog länge uppehållit oss
vid denna bihändelse, men jag har ansett såsom en
samvetssak att samla alla upplysningar till dess framställande i sin
rätta dager.

Sannolikt skall denna åsigt bekräftas af den oväldiga häfden.
Eller rättare, det har redan skett i utlandet, der man dömt
utan inflytelse af de här herskande lidelser. Då jag träffade
Arndt i Bonn, hvilken personligen känt de förnämsta bland
de handlande personerna, och då samtalet föll på 1809 års
händelser, bedömde han sakerna från samma synpunkt. Hans
omdöme öfver Järta och den 8 februari är följande: ”Han
har det renaste hjerta och det ljusaste hufvud må hända i
hela Sverige, är en älskvärd, snillrik och kunnig man, som
åtnjuter hela folkets både kärlek och aktning. Järta förvånades,
när man meddelade honom den djerfva planen; han frågade
efter förberedelserna, medlen, de sammansvurnes vidare plan,
efter deras medvetne och medhjelpare; han frågade, om man
vunnit embetsmännen och hufvudstadens militär, om man gjort
utkast till en styrelse, och hvem som skulle öfvertaga den;
hvad och hvarthän man ville med konungen? Ty gripen
hade han naturligtvis lätt kunnat blifva. Desse blefvo
förlägne, och visste icke hvad de skulle svara annat än alla
obetänksammas ordspråk: det finner man nog sedan. Då
förklarade han sig ej vilja hafva med sådana galningar att göra,
som kunde genom en slik obetänksamhet bringa olycka,
uppror, förvirring och blod öfver sitt fädernesland. De studsade,
öfvergåfvo Skjöldebrands plan, och företaget blef denna gång
ogjordt”[1].



[1] Jfr Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV
Adolf
af E. M. Arndt, sid. 279.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:52:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beskminn/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free