- Project Runeberg -  Lefnadsminnen /
163

(1870) [MARC] Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163
som egde Fransk bildning, föranledde honom att indela
menniskoslägtet i trenne klasser : Fransmän, Fersar och Pack.
Han umgicks blott på Blasiiholmen, der Fersarne bodde,
och hvilken han kallade Ile de France. I öfrigt var han
älskvärd, god, afhållen, och icke utan en viss originell
qvickhet. Han dog af en finne, som han afskar vid rak
ningen. Den andre öfverste presten i sånggudinnornas
tempel var hofstallmästaren baron Rålamb, ypperlig ryttare,
utmärkt i karusell-ridning, främst bland kappkörare på
Brunnsviken, outtröttlig vid ett godt bord, men alldeles
främmande för Melpomenes och Thalias lekar, liksom för
politiken. Han plägade säga: "Komma de här med någon
revolution, så far jag till Fåno" (så kallades hans egendom).
När han hörde omtalas de stora bekymmer, som bereddes
oss af " grannen i öster”, lärer han ha anmärkt: ” Ja, ja,
Österrike har aldrig varit att lita på.” En dag föll det ho
nom in att sätta de begge berömde valdthornisterna, brö
derna Steinmüller i arrest, hvilket i öfrigt, på denna tid,
var ganska vanligt för försummelser i teaterns tjenst. När
de sluppit ut, uppvaktade de sin höge förman och anhöllo
att få veta, hvarför de insatts på högvakten (der alla, som
tillhörde hofstaten, hvartill teater och kapell äfven räknades,
då undergingo fängelse). " Jo ", svarade direktören, " det
” ”
var för det ni inte blåste något vid fru Müllers aria i
Armide, här om dagen.” ”Men vi hade paus”, genmälte
valdthornisterna. "Kungen betalar er för att blåsa, och
inte för att pausera", utbrast den vredgade styresmannen .
En annan gång, när en ny opera skulle inöfvas, lemnade
han Hæffner en ofantlig foliant, som en man knappt kunde
bära. På tillfrågan, hvad det var, svarade han : ” Jo, det är
musiken till den nya pjesen. Ni slarfvar så ofta bort stäm
mor, derför har jag låtit binda in dem allasamman här i
7
?
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:52:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beskminn/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free