Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi hade gäster till supén;
Med barnen föga tid man hade,
Vid timme mer än vanligt sen
Vi trötta i vårt rum oss lade,
Där bjudande till hvila stå
En rad af hvita sängar små.
Med gamla »dadda», öm och rar,
Vår aftonbön vi läste stilla,
Ty mamma själf ju hindrad var
Af främmande och af »den lilla».
Snart hördes lugna andedrag,
Och alla sofvo utom jag.
Jag kastade mig af och an,
Af sorg mitt hjärta ville brista,
Månn’ mamma mig förlåta kan
Den lögnen, som skall bli min sista?!
Och Gud så innerligt jag bad
Att åter göra henne glad.
Jag hört att gästerna ha’ gått,
Hur allt är tyst och lugnt i huset,
Af sken, som fäller in, förstått,
Att mor uti sitt rum tändt ljuset,
Och fattad af ett sista hopp
Jag sätter mig i bädden opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
